Ltteratursociologen Karl Berglund:
"Nobelpriset är ett återkommande tema i deckare"
Innebrända pristagare, stölder och ett pärlband av kreativa mord. Alla kopplade till Nobelpriset.
– Deckarläsaren förväntas fnysa åt den höglitterarära författarens floskler, säger litteratursociologen Karl Berglund som undersökt hur Nobelpriset används i deckare.
Litteratursociologen Karl Berglund blev intresserad av hur Nobelpriset används i deckarlitteraturen när han arbetade på Nobelmuseet i Stockholm. När han skulle skriva magisteruppsats för några år sedan grävde han djupare i fenomentet. Hans uppsats handlar bland annat om hur Nobelpriset används av Karin Alvtegen i hennes kriminalroman "Skugga" från 2007.
– Under skrivandet stötte jag på en lång rad deckare som använde sig av samma tema, inte sällan dessutom på liknande sätt, vilket jag tyckte var intressant, säger Karl Berglund.
– Bland dessa deckare finns typiska drag i hur priset används. Vanligt är till exempel att skildra flärden vid Nobelfesten, hemlighetsmakeriet innan tillkännagivandet, konkurrensen om priset eller att någon värdig pristagare har förbisetts, alternativt att någon ovärdig pristagare har utsetts med hjälp av utpressning eller andra ojusta medel.
Kriminallitteraturen skämtar helt enkelt ovanligt ofta med den högstämda finkulturen.
– Egentligen är det inte så förvånande att Nobelpriset används i så pass hög omfattning. Priset innehar flera komponenter som gjorda för att skapa spännande intriger och mordmotiv: prestige, pengar, genialitet, konkurrens, säger Karl Berglund.
Enligt honom är det just litteraturpristagare som ofta skildras i deckarna med Nobeltema. Freds- och ekonomipristagare lyser med sin frånvaro.
– Alla "Nobeldeckare" jag har stött på har handlat om antingen litteraturpriset eller något av de vetenskapliga prisen. Dessutom är litteraturpriset klart överrepresenterat i de svenska deckarna. Det här är inte så konstigt: det är de vetenskapliga prisen och litteraturpriset som har högst kredibilitet och är vad som vanligtvis förknippas med Nobelpriset. Och Nobelpriset i litteratur har ett större genomslag i Sverige än utomlands – mycket så klart tack vare att det är Svenska Akademien som delar ut det.
Har avundsjuka och orättvisa någon roll i de här böckerna?
– Det är ganska vanliga ingredienser: folk begår mord för att tillskansa sig priset, eller för att förhindra andra att få det; orättvisa utnämningar väcker vrede i vetenskapssamfund eller litterära etablissemang; en pristagare har inte skrivit den roman som förlänade honom priset, vilket han gör allt för att dölja, och så vidare.
Du har sagt tidigare att många deckarförfattare driver en aning med den så kallade höglitteraturen. Vad har du för tankar kring det?
– Möjligen driver de en aning med Svenska Akademien och Nobelpriset i litteratur såtillvida att de utmålar dem som högtravande och världsfrånvända. Karin Alvtegen använder till exempel ett slags populärkulturell pastisch på Nobelpristagarprosa när hon låter sin Nobelpristagare redogöra för sitt språk och sitt skapande. Här anas ett samförstånd mellan deckarförfattaren och deckarläsaren, där den senare förväntas fnysa åt den pretentiösa, höglitterära författarens floskler.
Anmäl textfel
En lång rad deckare använder sig av Nobelpriset som tema. Här är några exempel:
