LitteraturMagazinets recension av Gökens rop, Robert Galbraith
Harry Potters skapare har skrivit en charmig och njutbar kriminalhistoria
Det blev en viss uppståndelse och försäljningssiffrorna höjdes drastiskt när Robert Galbraith visade sig vara en pseudonym för J.K. Rowling. Hennes första deckare är både charmig och trivsam.
"The Coocoo's calling" heter boken i original, men jag har läst den nyutkomna svenska versionen "Gökens rop".
Det är en trivsam deckare och jag förflyttas tillbaka i tiden genom bokens upplägg. Det är skönt att läsa en historia kronologiskt från början till slut utan hopp fram och tillbaka i tiden, vilket numera verkar vara på mode hos många deckarförfattare. En privatdetektiv med egen sunkig byrå ger också en lite ålderdomlig känsla, trots att handlingen utspelas i nutid och mycket undersökningstid läggs på att googla fram uppgifter och läsa bloggar. Boken är en uppfriskande bekantskap.
Privatdetektiven Cormoran Strike, en veteran från Afghanistan där han förlorade ett ben, kämpar i ett luggslitet kyffe för att få verksamheten att gå ihop samtidigt som han värnar stolt om sitt privatliv. Han bor även på sitt kontor efter att ha brutit upp från ett långvarigt av-på-förhållande. Han har en ny kvinnlig sekreterare från ett bemanningsföretag – och han har inte riktig råd med hennes lön. Hon fascineras av hans värld och redan från början visar hon sig vara en riktig klippa.
Författaren lägger tyngdpunkten på karaktärerna i boken. De är intressanta och de växer fram under läsningens gång. Speciellt offret, supermodellen Lula Landry, som går från en vacker yta till en fullödig och känslig ung kvinna med både karaktärsfasthet och djup. Dialogerna är väsentliga i boken och vi följer detektiven när han intervjuar den ena efter den andra av Lulas umgänge, jobbrelationer och släktingar. Kändisskapets avigsidor blottas. Paparazzis kamerablixtar bländar. Karaktärernas utseende och gester kommenteras ibland målande och ibland sarkastiskt. "När hon trutade med läpparna runt cigaretten såg hennes mun ut som en katts analöppning."
Deckargåtan tar sin början med att Lulas halvbror ger Cormoran Strike i uppdrag att utreda systern död som av polisen klassats som självmord. Det är just det lite långsamma kronologiska upplägget som fullständigt fångar mig. Jag kan bara inte sluta läsa, ändå är den här boken inte riktigt vad jag brukar kalla en bladvändare, men för mig blir det en sådan i alla fall. Den är en sann njutning rakt igenom.
J.K. Rowling är en fantastisk berättare, det bevisade hon i Harry Potter-serien, och jag är väldigt spänd på den fortsatta berättelsen om Cormoran Strike och hans sekreterare Robin Ellacott. Nästa bok i serien med författarnamnet Robert Galbraith, "The Silkworm", kommer i sommar.
Mottagen: 21 mars 2014
Anmäl textfel