Äntligen fredag!
Vad fick dig att börja skriva fantasy, Siri Pettersen?
Den norska författaren Siri Pettersen har fått stor uppmärksamhet i hemlandet för sin fantasydebut ”Odinsbarn 1” som precis komit ut i Sverige. I den har hon skapat en helt egen fantasyvärld, inspierad av nordisk mytologi och befolkad av varelser med svans.
Vad fick dig att börja skriva fantasy?
– Finns det något annat? Nej, skämt å sido. För mig fanns inget alternativ. Jag älskar fantasy. Det var egentligen mer en fråga om NÄR jag skulle skriva, säger Siri Pettersen.
Men det kan också hända att det är Astrid Lindgrens fel att det blev just äventyr och fantasivärldar, säger hon. Siri Pettersens favoritbok som barn var nämligen "Allra käraste syster".
– I den har de ett hål i trädgården där huvudpersonen kan krypa ner till en annan värld. Men plötsligt en dag är hållet borta – och så slutar boken! Det var otroligt upprörande! En hel värld bara utplånades, helt utan vidare. Sedan dess har jag hållit mig mest på den andra sidan av hålet i trädgården, säger hon lite skämtsamt.
Siri Pettersen berättar att när hon var liten drömde hon om att skriva en bok "med en karta på insidan av omslaget". Det har hon hon gjort nu. Här är kartan över Ymslanda, ett av de riken som förekommer i boken:
I hennes fantasyvärld finns det de som är normala – och så "odinsbarnen", de som är födda utan svans och betraktas som monster. Huvudpersonen Hirka hör förstås till de där som är annorlunda och sticker ut.
Hur fick du idén till ”Odinsbarn”?
– Jag växte upp med tecknade serier, äventyrsberättelser och senare rollspel och dataspel, så fantasivärldar har alltid varit en del av mitt liv. Jag fick inte hela idén på en gång, det var mer som att jag fick en myriad av små filmklipp i huvudet. Det finns så oändligt många möjligheter och det lättaste är att få idéer. Svårigheten är att välja rätt idéer, de som passar med berättelsen som man vill berätta.
Korpringarna är bland annat inspirerad av nordisk mytologi. Vad lockar med den?
– Bra fråga! För mig personligen känns det väldigt hemtamt att skriva om det nordiska. Jag kommer från Nordnorge och har vuxit upp med norrsken, stormar och svarta fjäll som störtar rakt ner i det kokande havet. Det känns som jag har det i blodet. Att intresset för den nordiska mytologin blommar upp nu är kanske för att det ligger oss så nära?
Hur har du kommit på alla egna uttryck i din fantasyvärld till exempel ”hon log som en glaciär”?
– Haha, just det där kom väldigt naturligt. Visst känns det lite kallt och hotfullt? Men det är många nya ord och uttryck i boken. Några har faktiskt rötter i Nordnorsk dialekt eller fornnorska. Det flesta orden och uttrycken är konstruerade för att de ska kännas bekanta. Till exempel "Slockna" som är dödsriket. Det är inte ett riktigt ord men det ger tydliga associationer. I Nordnorge säger pratar vi om "att slockna" i betydelsen att somna eller svimma. "Slockna" ger därför en känsla av en plats där folk sover.
Om du har ett budskap med din bok, vilket är det?
– Oj! Det var svårt! Det måste i så fall vara att älska sin nästa. Att alla är lika mycket värda – oavsett om de har svans eller inte!
Till sist. Vad läser du i helgen?
– Nu har jag snart deadline på tredje delen av "Korpringarna" så jag är rädd att det inte blir så mycket läsning. Men om det blir det fortsätter jag läsa den gamla klassikern “The Vampire Tapestry” av Suzy McKee Charnas. Den kom 1980 och jag minns att jag tyckte mycket om den när jag var yngre. Ska bli spännande att se vad jag tycker nu!
Anmäl textfel
