LitteraturMagazinets recension
av Soldater, Sönke Neitzel
Skrämmande rapport från bödlarnas vardag
Hur förändras människan i en krigssituation? Författarna till boken ”Soldater” försöker förstå varför krigsförbrytelser accepteras i krig av så många.
Författarna har haft tillgång till ett enormt stort brittiskt och amerikanskt avlyssningsmaterial, där krigsfångar från Wehrmacht ger sin bild av krigsvardagen, troligen ovetande om avlyssningen. Det är röster som når oss från det förflutna.
Avlyssningsprotokollen, som bygger på britters och amerikaners hemliga avlyssning av tillfångatagna tyskar under andra världskriget, tillför information om vad soldaterna kände till om krigsförbrytelserna. Det var inte de allierades mål med avlyssningen. Deras intresse var att få så mycket information som möjligt om Tysklands tekniska utveckling och krigsstrategier.
Visste fångarna att de var avlyssnade? Troligen inte, eftersom de var ganska öppenhjärtiga och pratade om allt – utom känslor. Avlyssningsprotokollen fördes inte heller fram som bevis i Nürnbergrättegångarna, troligtvis för att avlyssningen inte skulle bli allmänt känd. Läsningen är skrämmande, men samtidigt utgör protokollen historiska dokument för framtiden.
Sönke Neitzel har tillsammans med psykologen Harald Welzer skrivit den här boken för att ge oss en inblick i hur de krigande soldaterna i marinen, flygvapnet och armén uppfattade kriget. Materialet innehåller detaljerade upplysningar om hur soldaterna förhöll sig till de brott som begicks under kriget. Avlyssningsprotokollen upptar cirka 48 000 sidor brittiskt material och dubbelt så många sidor amerikanskt matrial, varav en bråkdel citeras i boken.
Att leva i en krigssituation kan på intet sätt jämföras med att leva i fredstid. Livet måste ses genom andra glasögon, eller som författarna uttrycker det, en soldat har andra referensramar. Att läsa den här boken är skrämmande och vämjeligt, men samtidigt ger den en inblick i människans lätthet att anpassa sig till förändrade krav och en förändrad miljö.
Soldaterna här uttrycker liknande åsikter, som de soldater som deltar i nutida krig i Afghanistan, Irak och de som deltog i Vietnam. Krig innebär en arbetssituation där de utför sitt jobb. Alla blir avtrubbade och krig har alltid inneburit och innebär våld. Övergrepp sker, bland annat våldtäkter och mord på civila och brutal behandling av krigsfångar (tänker bland annat på det aktuella exemplet Guantanamo som har fått mycket kritik). Massmord har skett tidigare och senare, men inte i den omfattning som utfördes av Nazityskland. Mycket sopas under mattan i krig, ett undantag är Wikileaks avslöjande av en amerikansk helikopter som skjuter ner civila i Irak. Amerikanarna tyckte sig se ett vapen och det utlöste händelsen. Plötsligt blir civila personer accepterade som terrorister av de stridande.
Över andra världskriget vilar judeutrotningen tungt. Cirka 6 miljoner judar dödades av tyskarna och räknar man med romer, sovjetiska krigsfångar och civila i Sovjet, homosexuella, handikappade och oliktänkande ökar siffran till en bit över det dubbla. Fullständigt ofattbara siffror.
I soldaternas dagliga tillvaro blir våldet och brutaliteten till en normal vardag. De lever hela tiden i dödens närhet. De flesta trodde länge på Tysklands oövervinnlighet och framförallt på sin führer Adolf Hitler. Först i krigets slutskede börjar de känna tvekan, men många trodde att Hitler inte fick all information. Att han blev lurad. Glorifieringen av Adolf Hitler tar sig nästan samma uttryck som glorifieringen av dagens popstjärnor. Hitler fick kärleksbrev från otaliga kvinnor, Göring mottog cirka 100 000 gratulationstelegram till sin nyfödda dotter.
De tillfångatagna piloterna ägnade mycket tid åt att diskutera flygplanstyper och flygplanens tekniska utveckling. Tysklands flygplan var underlägsna de allierades, men soldaterna hyste stora förhoppningar om kommande nya flygplan och nya vapen. De allierade fick mycket information om fiendens tekniska förmåga och utveckling av nya vapenslag.
Arméns segertro var viktig för stridsviljan och propagandaapparaten antydde nya och förbättrade vapen. I krigets slutskede började ryktet om ett ”vedergällningsvapen” hägra, ett vapen som skulle tvinga britterna till förhandlingsbordet. Så blev inte fallet – trots stor förödelse när ”vedergällningen” inletts år 1944 motsvarade inte vapnet på långa vägar den tyska propagandans löften.
Ibland känns flygarnas samtal ungefär som när dagens ungdom är mitt uppe i ett dataspel. Soldaterna framhäver sina insatser och levererar äventyrsberättelser. De pratar om hur roligt de haft på sina uppdrag – som omväxling sköt de mot bilar och cyklister. Många gör ingen skillnad mellan militära och civila mål.
Främst av alla krigsförbrytelser mot en enskild grupp är dödandet av judar. När Hitler kom till makten tog han ifrån judarna deras medborgerliga rättigheter och affärsmöjligheter, allt i syfte att tvinga dem ut ur Tyskland. Först när kriget bröt ut började avrättningarna. De sköts offentligt och begravdes i gropar de själva tvingats att gräva – män, kvinnor och barn. Allt skedde med civilbefolkningen som villiga åskådare. Först senare byggdes utrotningslägren. Av protokollen framgår att dödandet var känt inom armén, många är de samtal där soldaterna visserligen tycker att judarna utgör ett problem men sättet att åtgärda problemet ”kommer att straffa sig”.
”De grabbade tag i barnens hår, treåringarna, lyfte dem från marken och dödade dem med ett pistolskott och sedan slängde de ner dem i gropen. Jag såg det själv.”
Soldaternas huvudsakliga uppgift var inte att utrota judar, men det fanns ett nära samarbete med SS. Deras vetskap om frågan bygger på egna erfarenheter eftersom de ibland kom i direktkontakt med dödandet, men främst är det uppgifter i andra hand och rena rykten som ligger till grund. Jag drar ändå slutsatsen att vetskapen om dödandet var utbredd inom armén och viss mån bland civilbefolkningen. SS-Oberscharführer Swoboda berättar om avrättningar av judar i Tjeckoslovakien:
”Avrättningarna gick ju på löpande band. Det fanns en bonus på tolv mark, 120 tjeckiska kronor om dagen för exekutionsplutonerna. - - - Men man fick jobba hårt för sina dubbla ransoner och sina tolv mark extra, ha ihjäl runt femtio fruntimmer på en halv dag.”
Krig innebär stress, rädsla och dödsångest. Att vara beredd dygnet runt. Vid den här tiden kände man inte till posttraumatiskt stressyndrom, men vi vet genom rapporter om hur svårt dagens återvändande soldater kan ha att återanpassa sig till den civila livet. Det var inte vårt fredliga ”vända-andra-kinden-till”-mentalitet som gjorde att våra förfäder överlevde. Djupt inom oss alla finns en våldsam grottmänniska gömd.
Det finns mycket litteratur om andra världskriget, faktaböcker, romaner, biografier och memoarer. Den här boken ger oss ytterligare en pusselbit. Våldet finns runt omkring oss, överallt. Relationsvåld. Hedersmord. Det finns oroshärdar överallt i världen. Instabila, maktgalna och diktatoriska ledare finns lite varstans. Måtte detta vansinniga dödande aldrig hända igen!
Mottagen: 30 mars 2013
Anmäl textfel
