Recension
av En sån där vidrig bok där mamman dör, Sonya Sones
En sån där bok man fastnar i
När Rubys mamma dör tvingas hon flytta över hela landet till sin okända pappa i Los Angeles. Det visar sig dock att han inte är så okänd, han är nämligen den världsberömda skådisen Whip Logan! Han har massor av pengar och försöker sig på det mesta för att få Ruby att trivas i det kändistäta området. Ruby vill inget annat än att flytta tillbaka till västkusten där vännen, pojkvännen, mostern och mammas grav finns kvar.
På svenska finns även ”Vad mina vänner inte vet” och ”Vad min flickvän inte vet” av Sonya Sones, och det som utmärker sig i alla hennes tre böcker är den prosaform de är skrivna i. Det går väldigt snabbt att läsa, och att ”bara läsa en sida till” är omöjligt! Jag gillar sättet hon skriver på, och denna berättelse är en feel-goodroman, om än något förutsägbar. Låter man sig slukas med i den, vilket jag gjorde, kan man bli alldeles glad och varm av att läsa den.
”En sån där vidrig bok där mamman dör” känns lite för kort, alla känslor kring en så älskad mammas död finns inte riktigt med, men jag skulle ändå vilja rekommendera den. Inget mästerverk, men en bra ”mellanbok” om man vill ha något lättläst, om än något djupt i och med Rubys sorg. Den är trots allt både rolig och sorglig!
Gillar: den prosaformade berättelsen.
Gillar inte: ganska förutsägbar, och en del känslor och beskrivningar faller bort i denna textform.
Mottagen: 22 mars 2012
Anmäl textfel
