Daniel Gunnarsson
Med inkluderande berättelser ger vi våra barn ett språk
Det är med sorg och fasa man läser om dådet i Trollhättan! Till det kommer alla anlagda bränder på asylboenden, otrygga människor på flykt som återigen drabbas här hos oss i Sverige.
Avdelning: Taggar: #läsande #barn #empati #språk #Trollhättan
Henrik Elstad
Temaläsning
I år har jag åtminstone två medvetna spår för de böcker jag läser; nordisk litteratur då det är temat för Bokmässan i Göteborg och August Strindberg då det uppmärksammas att det är 100 år sedan han dog. Än så länge har det varit inspirerande teman. Två norska författare som jag inte läst tidigare, Beate Grimsrud och Aksel Sandemose visade sig vara trevliga bekantskaper. På min lista med nordiskt finns också bl.a. Jón Kalman Stefánsson, Sofi Oksanen och Sigrid Undset.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Trollhättan
Henrik Elstad
Morgan Larsson fick Trollhättans kulturpris!
Igår kväll delades Trollhättans kulturpris ut och jag var vid utdelningen. I år var det Morgan Larsson, här på bild tillsammans med Kultur- och fritidsnämdens ordförande Carina Lorentzon, som fick ta emot priset för sin skildring av uppväxten i Trollhättan i boken Radhusdisco.
Morgan verkade uppriktigt rörd av utmärkelsen som han såg som ett tack tillbaka för det tack till Trollhättan som hans bok innebar. Han tyckte också att det var lite märkligt att få ta emot ett pris på samma dag som SAAB begärdes i konkurs. Men för att gjuta lite mod i kommunfullmäktigeförsamlingen som stod för prisceremonin så skickade han med lite peppande ord. Det är inte SAAB som har gjort folket i Trollhättan, det är folket i Trollhättan som har gjort SAAB. Han menade att det finns en kraft hos folket som ju är kvar!
Han kunde inte heller hålla sig från några dråpliga händelser från sin uppväxt och anknöt till motiveringen som bland annat berörde hur han blandade humor med allvar. Trots nedstämdheten i staden menade han att det blir ingen riktig humor utan allvar och inget riktigt allvar utan humor. Det var ett roligt och tänkvärt tacktal, det är inte alltid man hör sådana!
(Synd bara att fotografen inte var bättre...)
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #litteraturpriser #Trollhättan
Henrik Elstad
Fritt fall - Allan Johansson
Det är ett möte med en björn som inleder denna trevliga berättelse om Trollhättan och familjen Andréasson. Berättelsen om björnen som fångas i fäboden har författaren hämtat från berättelser från sin egen släkt. Därefter följer sedan fler dramatiska händelser men framför allt är det familjens vardagsslit för sin försörjning och livet för människorna i en större svensk by på 1800-talet som skildras.
När jag börjar läsa Fritt fall hör jag plötsligt Hans Villius skorrande historiska berättarröst. Hade det varit en ljudbok hade han varit som klippt för uppdraget. Jag antar att det är det historiska anslaget och språket som i vissa passager är ganska korthugget, eller journalistiskt om man så vill, som gör det:
"Edvin visste ungefär var han skulle leta för att hitta någonstans att bo. Det var till Trollhättan han hade kommit som fjortonåring. Den våren hade han, sedan han läst fram, lämnat den gård i Lagmansered där han växt upp, och där han tjänat som dräng så länge han kunde minnas. Sina egna föräldrar hade han inga minnen av. Han hade frågat prästen om sitt ursprung vid ett tillfälle den där våren, men prästen hade på prästers vis talat om små och stora tjänare i vår Herres vingård, och därefter hade Edvin aldrig frågat igen. Inte den prästen, och ingen annan heller för den delen.
I Trollhättan hade arbetet med kanalombyggnaden pågått för fullt, och Edvin hade fått jobb som hantlangare åt en murargesäll. Till att börja med hade han bott i tillfälligt uppställda arbetarbaracker alldeles vid slussområdet, men efter en tid hade han hyrt ett rum tillsammans med två arbetskamrater hos en skomakare på Stavereds mosse."
Visst kan man se framför sig de svartvita journalfilmerna på Edvin och hans kamrater som rör sig lite för snabbt (även om berättelsen i och för sig utspelar sig innan rörlig film fanns tillgänglig). Läsaren får följa Edvin och hans familj som bor på torparegården Björkhagen i Åsaka utanför Trollhättan. I staden finns arbete med kanalen och på ”Verkstan” och dit söker sig Edvin och äldste sonen Johan. Man får följa familjens tveksamheter kring att lämna landsbygden för att flytta in till staden, något typiskt för industrialiseringens urbanisering i 1800-talets Sverige. Edvins fru Josefina tvekar mycket inför en flytt från det hem de haft så länge, medan de äldre barnen, bl.a. 9-åriga Anna, ser fram emot det med nyfikenhet. Det är tydligt i boken vilket godtycke som mindre bemedlade människor behandlas med av de som äger mark och industrier. Som fattig är man beroende av de rika och måste hålla sig väl med dem för att klara sig.
Johan börjar en tjänst som ciceron för Trollhättans besökare och träffar på så sätt Märta som bor med sin mamma i Slätthultskogen (i närheten av det radhus som undertecknad på Olika sidor också bor), därmed får läsaren också en spirande romans att följa. Även Johans lillebror, 10-årige Oskar får en framträdande roll i boken då han mönstrar på ett fartyg till England som förliser i en storm. Han råkar ut för många äventyr och dramatiska händelser som bl.a. för honom ända till Amerika. Det visar sig att hans resa kommer att ge svar på frågor som rör hans egen familj. Emellanåt funderar man på vad syftet med historien om Oskar är, men det knyts ihop i slutet av boken.
Det är en kunnig och trovärdig skildring som Johansson gör av livet på 1800-talet och även om det ibland lyser igenom i språket att det är en debut så är det välskrivet. Man får en känsla för karaktärerna och miljöerna som fångar intresset. Avslutningen öppnar för en fortsättning och efter att ha läst Fritt fall vill åtminstone jag veta vad som händer sen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #historisk roman #Trollhättan #recension
Henrik Elstad
Radhusdisco - Morgan Larsson
En uppväxtskildring som utspelas i Trollhättan på 1970- och 80-talet måste man naturligtvis läsa när man bor i staden. Visserligen är jag inte uppvuxen här, men nostalgifaktorn är ändå hög och miljöerna bekanta. Det är väl också största poängen med den här formen av berättelser. ”Kommer du ihåg hur det var och vad man oroade sig för då?” Att författaren Morgan Larsson tillhör samma generation minskar knappast igenkänningen.
Radhusdisco handlar om Morris och vi får följa honom genom hela grundskolan, hur han går från barn till nästan vuxen. Morris bor i ett av de då ganska nybyggda miljonprogramsområden i utkanten av Trollhättans stad, Kronogården och flyttar i barndomen till grannområdet Lextorp. Mycket av historien kretsar kring skolgången och de kompisar som finns där. I högstadiet hamnar han i en ganska stökig klass på Pettersbergsskolan och utmaningen för Morris blir att uthärda tiden där och undvika det omtalade grupptrycket så mycket som möjligt. Det är mycket en berättelse om att våga hitta sin egen väg i ungdomen. Nostalgimarkörerna staplas på hög och det blir en kavalkad av tidstypiska företeelser, beskrivet på ett ganska trevligt sätt. Den som någon gång har vuxit upp från barndom till ungdom känner nog igen sig på något sätt i alla de karaktärer som passerar i Morris liv.
Det är en småmysig historia utan större överraskningar även om det är många dråpliga händelser i boken. Hade detta varit första boken i sin genre hade jag nog uppskattat den mer än vad jag gjorde nu. Stilen och berättartekniken känns igen från andra uppväxtskildringar; Torbjörn Flygts Underdog och Mikael Niemis Populärmusik från Vittula till exempel, vilka nog var snäppet vassare. Trots att det nu spelas upp i hemstadens kända miljöer känns det hela tiden som att man har läst samma händelser tidigare, om än med Malmö eller Norrland som bakgrund.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #Trollhättan #recension
Henrik Elstad
Vid fallen: Om Trollhättebygdens historia - Daniel Larsson
Det blir mycket lokalhistorisk läsning just nu, i lite varierande format. Samtidigt som jag håller på med Morgan Larssons Radhusdisco om uppväxten i Trollhättan, har jag precis läst ut den bok om Trollhättans historia som kom ut tidigare i år. Daniel Larsson, verksam vid Göteborgs universitet, har under några års tid forskat kring Trollhättans historia och lagt fram en intressant skildring av min hemkommun från istiden till 2000-talet. Den behandlar framför allt levnadsförhållanden, politik, ekonomi och demografi med utgångspunkt från människorna som har levt i Trollhättan och dess omnejd. Det är en gedigen genomgång av hur "Sågarbyn" vid Göta Älv har utvecklats till en mellanstor industristad med stor betydelse för Västsverige.
Boken har många fördelar och kan nog läsas av alla historieintresserade, även om värdet av läsningen nog höjs en del om man har anknytning till området kring Vänerns utlopp. Den kritik jag vill rikta mot boken handlar inte så mycket om det som finns med, det är rikt och intressant berättat. Däremot hade det inte gjort så mycket om omfånget hade varit aningen större. De 350 sidor som boken stannar på hade gärna fått utökas till 500 och kunnat innehålla mer av t.ex. de mindre tätorterna runt staden Trollhättan som naturligt får mycket utrymme och stadens idrottshistoria som säkert skulle intressera många läsare av denna bok, men som får ett fåtal sidor. Naturligtvis hade gärna den forskning som undertecknad har bedrivit kring Arbetarpolitik och kvinnofrågor fått finnas med som ett inslag också...
Avdelning: Fakta Taggar: #historia #Trollhättan #recension
Anmäl textfel