Elin Lucassi

Läxor väcker känslor

I bästa fall finns det någon vuxen på plats hemma när en elev bär hem sin läxhög. Har man tur dricker inte denne vuxne för mycket. Och har man det superlyxigt talar sagda vuxne god svenska och jobbar inte nattskift"

I går var det fullsatt releasemingel på Dieselverkstadens  bibliotek i Nacka för boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” av Pernilla Alm.
Alm är läraren som en fredagkväll förra året skrev ett frustrerat blogginlägg om barnens läxor. De tog lång tid. De påverkade familjesituationen negativt. Och framförallt, de gjorde skolan odemokratisk.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Inlägget delades tusentals gånger och massor av föräldrar hörde av sig. De jublade och höll med. Men de rasade också. Klart man måste ha läxor! Hur ska de annars kunna lära sig något? Jag har minsann haft läxor hela min uppväxt och mig gick det bra för!
Blogginlägget har nu blivit bok vilken släpps mycket lägligt med både skolstart och ett val som i mångt och mycket präglats av skolfrågor inpå knuten (proffsig marknadsavdelning!).

Läxor finns inte inskrivna i skolans styrdokument. Det gör däremot rätten till en likvärdig utbildning. Som det ser ut nu skiljer sig läxupplägget mellan skolor, ja till och med mellan lärare på samma skola. Men framförallt skiljer sig hemmiljön åt mellan eleverna. Och det är någonstans här jag tycker att det blir riktigt intressant.

I bästa fall finns det någon vuxen på plats hemma när en elev bär hem sin läxhög. Har man tur dricker inte denne vuxne för mycket. Och har man det superlyxigt talar sagda vuxne god svenska och jobbar inte nattskift. Sitter man in denna guldsits kan man förmodligen klara av de flesta läxhögar. Men även för dessa lyckligt lottade kvarstår frågan. Sker inlärning verkligen bäst kl 19 efter en hel arbetsdag?

Jag har läst en del skolforskning som motsäger eller starkt nervärderar läxors  impact på lärande.  Lustigt nog framhålls sällan eventuell forskning som skulle tala FÖR läxor av de som förordar hemarbete, där nöjer man sig tydligen glatt med att ”så har vi ju alltid gjort”. Jag är ledsen, men när det gäller lärande nöjer jag mig inte med anekdoter från folks egna skoltid. Jag godtar inte känslor och tyckande. Jag vill ha fakta. Och jag vill att de beslut som tas centralt är grundade på forskning.

(Och då menar jag forskning om skola och pedagogik, inte om militärt ledarskap.)
 

Kommentera /Visa 8 kommentarer

Emilia Bringlöv

Bok- presentation:	Fallet Thomas Quick : att skapa en seriemördare
Författar- presentation:	Hannes Råstam
Utg.år:	2012
Pocket Finns i lager, 66 kr Häftad Finns i lager, 262 kr

Den fantastiska litteraturen

Jag håller för tillfället på och läser Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick. Den som fick Sverige att häpna när den kom ut. För visst är det otroligt vilken teori Råstam kommer med. Quick har redan blivit frikänd för två av de mord han blivit dömd för.

Men utan att lägga mer energi på själva frågan om Thomas Quick, så skulle jag i stället vilja lyfta fram litteraturen som medium. Litteraturen är verkligen så mycket mer än deckare och chick-lit. Är det inte fantastiskt vad litteraturen kan göra för oss?! Jag menar, hur lång är inte listan på litteratur som har förändrat vår syn på saker, (och som i fallet Thomas Quick), faktiskt lett till förändring. Men litteraturen kan inte bara förändra, litteraturen kan också varna oss för möjliga scenarion. Jag menar, skönlitteraturen kan innehålla samhällskritik som sätter spår i människor i flera årtionden, eller århundraden framåt. Ta exempelvis klassikern 1984, jag läser den fortfarande med någon slags skräckblandad fascination. Karaktären O’Brien är ett överdrivet exempel på en ledare och makthavare, men han är faktiskt mänsklig – och möjlig. Och det sätter spår i läsaren, om allvaret inbyggt i den överdrivna berättelsen.

Litteraturen är fantastisk, och den slutar aldrig att fascinera och lära oss saker, både om gårdagen och om en möjlig morgondag.
 

Kommentera /Visa 1 kommentarer