Sebastian Lönnlöv
Tillfällets läsning
Jag är mitt uppe i ett väldigt intressant lässkede just nu.
Jag är halvvägs in i en ungdomsbok om kärlek, med HBTQ-tema: "Regn och åska" av Henrik Lindquist. Jag är inte helt nöjd, förvisso, men den är fin på många sätt.
Jag är också halvvägs in i Paul Celans "Den stora tidlösan", en underbar samlingsvolym!
Jag läser lite då och då i Marie Unders diktsamling, "Gnistor i askan". Inte jättebra direkt, men ganska så givande.
Jag har just börjat läsa "Moderato Cantabile" av Marguerite Duras. Klart lovande!
Jag är en bit in i Emilia Fogelklous gamla självbiografi, den första av tre: "Barhuvad." Inte strålande läsning, men intressant ändå.
Jag håller också på med Vergilius "Aeneiden", som verkar lika bra som mina gamla kärlekar "Odyssén" och "Iliaden".
Jag håller dessutom på med Alison Bechdels "The Essential Dykes to Watch out For", underbara HBTQ-serier.
Så det är mycket på en gång, på ett väldigt roligt sätt. Jag är slalomläsare, jag gillar att ta upp, läsa tio sidor, ta en annan bok och läsa i den istället.
Men nu är läslyckan hotad. Av något så trevlig som kurslitteratur i biblioteksvetenskap. Så jag lägger villigt alla dessa godingar åt sidan för ett tag framöver. Dags för Dewey, FRBR och annat höstigt.
Taggar: #HBTQ #slalomläsning #bibliotekarieplugg #kurslitteratur #serier
Sebastian Lönnlöv
Att slalomläsa
Jag är en sådan där person som ständigt läser flera olika böcker, ungefär sju samtidigt är nog snittet. Vissa kan inte förstå hur det går för sig, men för mig fungerar det faktiskt finfint. Jag varvar dem med varandra, olika böcker i olika sammanhang, olika böcker för olika sinnesstämningar. Och de flesta blir faktiskt utlästa - utan att jag tröttnar på dem. Men jag kan tänka mig att slalomläsning inte passar alla. Det kräver en ganska stor simultankapacitet.
Gillar du att slalomläsning?
Taggar: #slalomläsning
Anmäl textfel