Carl Magnus Juliusson
Lars Norén och inbördeskrig i kärnfamiljen
Igår var jag och såg en uppsättning av Lars Noréns Natten är dagens mor på Göteborgs stadsteaters mindre scen, Nya Studion. Titeln kommer från Stagnelius och utgör, tillsammans med en annan av Noréns pjäser, Kaos är granne med Gud, sista raden i den fantastiska dikten "Vän! I förödelsens stund", en dikt om hopp och glädje i stunder av det allra mörkaste av mörker.
Den utspelar sig i köket till ett familjehotell under en enda dag. Medlemmarna i familjen är alla skadade och fulla av inre sår efter femton år av faderns alkoholism och personlighetsförändringar som konsekvenser av hans drickande. Föräldrarna har ont om pengar och jobbar alla av dagens vakna timmar. Den yngsta sonen – den som tagit kanske mest skada – är inkapabel till att göra någonting överhuvudtaget utom kanske att läsa.
Natten är dagens mor är en pjäs full av både psykiskt och fysiskt våld och är stundvis väldigt smärtsam att se på. Dramat igenom går en stor kökskniv från hand till hand som en form av tjechovsk pistol i bakgrunden. Alla är fångar i sig själva, i sin historia och i sina omständigheter.
När det kommer till såväl familjetragedier som problemet överlag att leva med och nära på, och i samråd med, andra människor, är Lars Norén lite av mörkrets furste. Ingen vad jag vet har skildrat det så rått och så skoningslöst som han.
Men varför ska man överhuvudtaget se det?
"Alla lyckliga familjer är varandra lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt."
Så inleder Leo Tolstoj Anna Karenina.
Har man inte växt upp i en familj så dysfunktionell som en Norén-familj får man kanske lite perspektiv på sig själv och sin uppväxt. Man får en förståelse för att alla inte har haft det lika bra som en själv och att det sätter sina spår. Har man växt upp under familjeförhållanden som liknar det Norén gestaltar, kantat av våld och missbruk, kanske det åtminstone kan vara en liten tröst i allting att veta att man inte är ensam, att ens historia i alla fall finns omskriven någonstans för andra att se – och kanske till och med förstå.
Det är ju trots allt en av konstens allra viktigaste uppgifter.
Taggar: #dramatik #teater #familj #tragedi #konst #Göteborg
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
A Long Day's Journey Into Night
Jag gillar dramatik och jag är van vid att dramer brukar kunna vara tämligen tragiska. Ändå blir jag totalgolvad av Eugene O'Neills "Long Day's Journey Into Night", eller på svenska: "Lång dags färd mot natt." Det här är en väldigt omfångsrik pjäs och den är inte munter någonstans. Ändå finns det en mörk magi som håller mig fången vid sidorna och händelseförloppet.
Avdelning: Klassiker Taggar: #klassiker #dramatik #teater #pjäser #familj #missbruk #tragedi
Kommentera
Anmäl textfel
