Mattias Lönnebo
Det där med trovärdigheten
Jag vet att det kanske är en motsägelse och ett konstigt krav, att jag vill ha trovärdighet även i fantasy och science fiction-skildringar, oavsett om det handlar om böcker eller filmer. Vi har tex Star Wars. Det är en rymdsaga och realism är inget som ska spela någon roll. Jag köper antigravitation, lasersvärd och rymdmonster. Jag köper kraften. Men när man har bombrymdskepp i rymden, som släpper bomber som faller nedåt, trots att det annars är tyngdlöst … (The Last Jedi) det irriterade mig, men andra kanske inte alls tänker på det.
Alien Prometheus
En misslyckad film med logiska luckor stora nog för Herculesplan att flyga igenom. Ett exempel är när Fifield och Millburn går vilse i grottan. Hur kommer det sig att de överhuvudtaget gick vilse och att ingen hörde deras begäran om att få återvända? Att ingen förstod att de var borta utan bara antog att de var kvar med sina kamrater? Att ingen kunde vägleda dem rätt, med tanke på all högteknologisk övevakningsutrustning som hade koll på deras positioner osv? Inte så trovärdigt precis.
Och Sagan om Ringens Örnar, är ett välkänt exempel på konstighet. Varför tog inte brödraskapet Örnarna till Domedagsklyftan istället för att riskera livet på marken? Det irriterar mig inte så mycket, eftersom örnarna har ungefär samma funktion i boken som änglarna har i bibeln. De låter sig inte kontrolleras utan dyker upp ”när det är meningen”. Ändå tycker jag att Tolkien kunde ha funderat på deras roll när det gällde att rädda Gandalf från Orthanc. Kanske kunde han ha kommit på något annat sätt?
Hur overklig världen än är – eller snarare hur annorlunda mot vår värld fiktionen än är, så behöver den vara logisk i sin egen kontext. Logiska luckor eller motsägelser är lika störande i en fantasivärld som i en berättelse om vår egen. Ett världsbygge har sina egen inneboende logik och sina egna lagar. Trots allt det fantastiska i fiktionen som måste de spelreglerna följas för att inte berättelsen ska bryta förtrollningen som den har skapat hos läsaren eller tittaren.
En annan fallgrop är bristande kunskaper. När författaren beskriver något, ofta ett militärt fältslag, och det blir uppenbart för den som kan sin militärhistoria att man helt enkelt inte slogs på det där sättet med svärd. Brister i trovärdighet och detaljer skaver och förstör en kanske annars utmärkt bok. Eller religion är en vanlig fallgrop för svenska författare – Det kan nämligen vara svårt för en person som saknar religiösa erfarenheter att på ett trovärdigt sätt skildra en troende persons andliga liv. När då en läsare som har sådana kunskaper upptäcker alla fel, faller boksidorna platt till marken.
Det finns nog ingen berättelse som är helt utan fel och brister. Här och var finns det logiska luckor och svagheter, när författaren inte har tänkt efter ordentligt. Men förhoppningsvis ska de vara så små och oväsentliga att man ändå köper historien och låter sig förtrollas. Det är gott nog. Jag hoppas att mina egna berättelser är någorlunda befriade från sånt. Men jag är inte säkert på det. Förr eller senare kommer någon att fråga: Har du tänkt på att ... ?
Slutligen kommer jag att tänka på att vår vanliga verkliga värld är helt mirakulöst fantastisk i sig. Men att vi människor inte är särskilt rationella. Vårt handlande är sannerligen fullt av logiska luckor. Framförallt är vi blinda för undret att existera och radiostyrda att dränka vår längtan efter helhet i ett rus av konsumtion.
Avdelning: Fantastik Taggar: #logiskaluckor #trovärdighet #starwars
Anmäl textfel