LitteraturMagazinets recension
av Jag vill ha ett monster, Elise Gravel
Holly får ett monster
Elise Gravel är författar och illustratör till den färgglada, med-glimten-i-ögat-bilderboken ”Jag vill ha ett monster”. Precis som boktiteln avslöjar, så vill bokens protagonist inget annat än att ha ett alldeles eget monster – alla andra har ju det!
Det finns många olika monsterarter; allt från långfotade pörplar (som förvisso är söta, men väldigt illaluktande) till görkar (som är väldigt nyfikna och smarta, men det finns en risk att de läser din dagbok). Bilderbokens huvudperson, Holly, vill prompt ha ett eget monster och efter lite övertalning lyckas hon få med sin pappa till monsteraffären. Monsterbebisen de tar med sig hem visar sig vara oväntat busig och krävande – det är tur att han är söt!
Boken är utformad som en typ av anteckningsbok eller dagbok, där Holly berättar för läsaren hur det gick till när hon skaffade sitt första monster. Illustrationerna speglar vad som berättas i texten, och det är svårt att avgöra vad som kom först – det fysiska monstret eller dess artnamn. På de sista sidorna i boken ändras fokus och Holly vänder sig direkt till läsaren med frågan: ”Skulle du vilja ha ett monster?”, varpå läsaren sedan guidas genom skapandeprocessen av ditt drömmonster i fråga. Hur ska det se ut? Vad heter det? Vad äter ditt monster helst?
”Jag vill ha ett monster” är en kreativ och fantasifull bok, och på grund av dess interaktiva inslag passar den väl till lekfulla och kreativa situationer och möjligheter i vardagen, snarare än en godnattsaga. Den riktar sig till barn mellan tre och sex år, men med tanke på dess inbjudan till kreativt skapande i slutet tror jag att den även kan uppskattas av barn som är något äldre. Personen som högläser boken har i sin hand fått en mycket viktig uppgift – att låta den lekfullhet som Gravel har gett uttryck för i sin bok komma till sin rätt, och på så vis inspirera även det lyssnande barnet till att själv delta i den lekfulla processen. Så, kära högläsare, har du ditt barnasinne kvar?
Mottagen: 26 januari 2018
Anmäl textfel
