Recension av Blott ett annat namn för ljus, Frida Stéenhoff

Intressanta tidsdokument med stor aktualitet

Stéenhoff är väl värd att läsas idag - även om sorgligt få lär göra det"

Bok- presentation:	Blott ett annat namn för ljus : tre texter
Författar- presentation:	Frida Stéenhoff
Häftad Finns i lager, 136 kr

Frida Stéenhoff levde 1865-1945 och skrev dramatik, debattexter och annan litteratur. Stéenhoff var på sin tid mycket kontroversiell och tillhörde kretsen kring Ellen Key. Det är från Stéenhoffs drama "Lejonets unge" som Key lånat frasen “barnets århundrade”. Den här samlingsvolymen från Rosenlarv förlag rymmer tre av Stéenhoffs texter: föredraget "Feminismens moral" (1903), novellen "Ett sällsamt öde" (1911) och pjäsen "Lejonets unge" (1896). Samlingsvolymen hämtar sitt namn från föredraget där Stéenhoff beskriver feminismen som “blott ett annat namn för ljus”, alltså upplysning.

"Feminismens moral" beskriver Stéenhoffs syn på det hon kallar feminism. Stéenhoff var en av de första i Sverige att säga feminism, tidigare sade man “kvinnofrågan”. Stéenhoff går också emot den borgerliga, kristna kvinnorörelsen genom att se äkta feminism som ateistisk och socialistisk. Stéenhoff var också emot äktenskapet och det är intressant att se hur de tankarna slagit igenom idag.

"Ett sällsamt öde" är kanske Sveriges andra transtext, om nu "Reflexer" från 1901 är den första. "Ett sällsamt öde" skildrar Ethel som gifter sig med Michael – men Michael visar sig vara transsexuell man, alltså med kvinnokropp. Berättelsen slutar mycket sorgligt med (såklart) ett självmord för den transsexuelle som inte ryms i världen. Det sägs i inledningen till berättelsen att det finns en verklig förlaga.

"Lejonets unge" är pjäsen om skulptrisen Saga, dotter till en kontroversiell fritänkare, och Adil, en oäkting som uppfostrats hos sin faster och fasters man, en biskop. Adil älskar Saga, Saga älskar Adil, men Adil är ung och fattig och har inte råd att gifta sig. "Går det an” att leva ogifta tillsammans? Biskopen i dramat är mycket liberal och en intressant karaktär som menar att nästa århundrade (kom ihåg tillkomståret 1896) tillhör barnen. Det finns också en fin vink om preventivmedel i dramat, så gissa om det var explosivt på sin tid!

Så Stéenhoffs texter är definitivt intressanta för den som vill få en inblick i hur radikala tankar kunde formuleras kring sekelskiftet 1900. Stéenhoff är väl värd att läsas idag – även om sorgligt få lär göra det så har åtminstone alla chansen, tack vare denna nyutgåva.

Mottagen: 21 september 2012

Anmäl textfel