Recension
av Hon är inte jag, Golnaz Hashemzadeh
”Duktig-flicka-syndrom” ur invandrarperspektiv

En liten flicka kommer till Sverige tillsammans med sina föräldrar. Första mötet med det nya landet blir en flyktingförläggning. Utanför är marken vit och ibland susar en gestalt med stavar tyst förbi utanför fönstret. När papperen på beviljad asyl anländer väljer fadern en ort där det inte finns så många invandrare. De ska bli svenskar, de ska lära sig språket och de ska arbeta hårt. Men ingenting blir som de planerat. Mamman blir först deprimerad och pappan kämpar för att förverkliga sina drömmar. En lillebror föds och mamman börjar nu studera. Det blir slitningar i äktenskapet och monstret inuti pappa slår mamma. Den lilla flickan går alltid emellan. Hon måste skydda mamma, hon måste skydda lillebror. Drömmarna har spruckit. Skilsmässan är oundviklig och barnen skiljs åt.
Det är en berättelse om invandrarflickans kamp. Hon ska förverkliga sin fars drömmar. Hon slåss mot oförstående och invandrarfientliga lärare som inte ens erkänner att hon kan svenska när hon börjar skolan utan tvingar henne, tillsammans med en annan iransk flicka, till svenskundervisning av en annan invandrare, som inte behärskar språket lika bra som flickorna. Hela tiden får hon kämpa och hon har svårt att hitta sig själv och var hon hör hemma. Under tonårstiden söker hon sig till förortsgängen, men inser snart att hon inte hör hemma där heller, bara delvis.
När en dröm går i kras då får man hitta en ny dröm och jobba hårt, säger hennes far med obrottslig tro på att hans lilla flicka ska lyckas. ”Det är lätt att tro att nu räcker det. Att nu är jag framme. Men du är inte det. Man är aldrig framme, dokhtaram.”
Visst lyckas hon. Hon kommer in på elitskolan och blir även kårordförande. Hon jobbar hårt.
Den bitvis suggestiva prosan suger mig oemotståndligt in i handlingen. Jag imponeras och skräms av hur faderns drömmar ständigt pressar dottern framåt. Hon revolterar inte utan ser det som sin uppgift och plikt att lyckas. Hennes egen inneboende drivkraft tillåter ingenting annat. Men allt har sitt pris och något måste hon kontrollera och hon väljer, som många före henne, vikten. Familjen flydde till friheten, men hur blir man riktigt fri?
Det är den prestationshungriga flickans berättelse som Golnaz Hashemzadeh skrivit ur en invandrares perspektiv. Hur mycket hon hämtat ur sitt eget liv vet jag inte, men år 2004 blev hon själv kårordförande på Handelshögskolan.
Berättelsen om invandrarhatet hos vissa människor är skrämmande. Dumhet vet inga gränser, men kan dessa lärare ha funnits och finns invandrarfientlighet kvar i lärarkåren i våra skolor ännu i dag?
Det är en viktigt roman Golnaz Hashemzadeh har skrivit. Jag hoppas det blir fler!
Mottagen: 3 augusti 2012
Anmäl textfel