Vila i frid
Henning Mankell avliden
Henning Mankell är död. Han dog efter en tids sjukdom, 67 år gammal, och har med cirka 40 utgivna böcker blivit en av Sveriges största författare. Deckarälskaren Kristina Jägfeldt kom först i kontakt med hans författarskap genom Kurt Wallander. Hon läste böckerna som liten, alla utom en som hon ville spara till ett speciellt tillfälle. Nu har det kommit.
Henning Mankell är död. Beskedet kräver sin kommentar, trots att jag annars mycket sällan skriver om den här typen av händelser.
Som deckarälskare är jag en dem som kom i kontakt med hans författarskap tack vare Kurt Wallander. För mig har han ingenting med Rolf Lassgård eller någon annan skådespelare att göra, även om de porträtterat honom ganska bra. För mig är Kurt en helt egen, självständig person i böckerna jag sträckläste som yngre - alla utom Den orolige mannen, eftersom min Wallander-fas hade avtagit när boken kom ut. Dessutom har jag velat spara boken till ett tillfälle då jag får behov av att resa tillbaka till Wallander-land och kanske även läsa om någon av de tidigare böckerna. Nu har tillfället kommit.
Det jag älskade med böckerna om Wallander var främst inte själva deckargåtorna. Det var Kurt som person, hans vana att låta både det ena och det andra "bero", hans sätt att handskas med känslor genom att betrakta vädrets makter, planlöst trampa runt på Österlens åkrar när han sörjde någon, låta bli att ringa det där samtalet till dottern Linda trots att han borde. Men även Mankells underbara språk, som är så enkelt, bitvis till och med fåordigt - och just därför så levande, vackert och "spot on". Jag har delvis min bakgrund på Österlen, men tror att alla som läst hans Wallander-serie kan känna de vindpinade fältens närvaro och föreställa sig de krokiga pilträdens smala grenar när de piskar i både böckerna och verklighetens ständigt "byiga vindar".
Nu har jag Mankells övriga författarskap att upptäcka, älskade och uppmärksammade böcker såsom "Italienska skor" eller "Daisy Sisters". Eller varför inte barnboken "Hunden som sprang mot en stjärna" eller debuten "Bergsprängaren" från 1973. Henning Mankell var en både intressant och samhällsmedveten person och det är sorgligt att han är borta. Samtidigt är det glädjande att han lämnar så många fina minnen efter sig.
Anmäl textfel