Imre Kertész död
När människovärdet står på spel
På torsdagen kom beskedet att Imre Kertész har dött. Nobelpristagaren blev 86 år. LitteraturMagazinets Anja Wikström beskriver en författare som förstod något som vi idag mer än någonsin kan behöva påminna oss om.
Imre Kertész, som 2002 tilldelades Nobelpriset i litteratur, föddes 1929 i Budapest och dog 31 mars 2016.
Som fjortonåring deporterades han till Auschwitz. Hans berättelse "Mannen utan öde" är en storartad och mycket ovanlig berättelse som skildrar förintelsen ur en ung pojkes perspektiv. Den torra berättarstilen står i skarp kontrast till det fruktansvärda händelseförloppet, och det är bland annat detta som gör berättelsen så speciell.
Femton år sedan, tjugosex år efter att romanen gavs ut, året är 2001 och Imre Kertész skriver på ett filmmanus baserat på "Mannen utan öde". Detta filmmanus kommer enligt Imre Kertész att avvika från romanens torra stil. I sin dagboksbok "Från Budapest till Berlin" skriver han:
Jag har helt enkelt gjort en primitivare och sentimentalare variant av romanen, som om jag hade skrivit om mig själv, mycket personligare än i romanen.
"Mannen utan öde" var inte en enkel bok att skriva. Det tog Imre Kertész tretton år och han kämpade länge med att få till berättarrösten. Imre Kertész förstod något som vi idag mer än någonsin kan behöva påminna oss om. Stora romaner handlar aldrig om författaren, och det som hände under förintelsen handlade inte om Imre Kertész.
Människorna utan öde, eller vars öde berövas dem, det som händer just precis nu, i Syrien och i Europa, handlar om oss alla. För när människovärdet står på spel handlar det om oss som människor.
"Mannen utan öde" slutar så här:
För till och med där vid skorstenarna fanns det något som liknade lycka i uppehållen mellan plågorna. Alla frågar bara om vedermödorna, om "fasorna", trots att det för mig kanske är den upplevelsen som är mest minnesvärd. Ja, det är om det, om koncentrationslägrens lycka jag borde berätta för dem nästa gång de frågar. Om de frågar. Och om jag inte själv glömmer det.
Idag död, alltid levande, en människa.
Anmäl textfel
