LitteraturMagazinets ljudboksrecension
av Vi möts igen, Laurie Frankel
Nära och kära och våra kontakter på nätet före och efter döden.
Sam Elling arbetar som programmerare på ett nätdatingföretag och skapar ett program som äntligen hitter den perfekta matchningen och därigenom hittar sin drömflicka Meredith som visar sig jobba alldeles intill honom.
Men programmet är för bra! Företaget förlorar kunderna som alla genast hittar den rätta och Sam får därför sparken.
När Meredith förlorar sin älskade mormor flyttar paret in i dennas lägenhet. För att trösta den djupt sörjande Meredith börjar Sam arbeta fram en mormorsgestalt som bygger på mormoderns alla mail, videosamtal och övrig internetaktivitet. Denna gestalt kan Meredith nu både maila och föra videosamtal med. Visserligen blir mormoderns repliker väldigt förutsägbara, men det är väl också just det som behövs.
Fler får höra talas om programmet och snart är Sam inte arbetslös utan egen företagare.
Jag älskar den här boken från början till slut. Det känns som precis den bok jag så länge har velat lyssna till. Så många tankar kring livet, kärleken, döden, sorgen och saknaden. Så mycket om vad den digitala världen kan ge oss och så stort vårt behov av andra levande människor omkring oss är!
Med tanke på hur många människor som i dag världen över letar efter kärleken och en partner på nätet finns det ett väldigt sug efter romaner som handlar om detta. Massor av upplevelser, tankar, drömmar, erfarenheter söker fortfarande sina berättare. Jag älskar skildringen av Sams tankar omkring vad man svarar på frågeformulären på nätdatingprogrammen och hur verkligheten ser ut. Ett nytt sätt att fånga människan och hennes mask. Det är spännande och det är kul!
Avsnittet om döden och människors oförmåga att uthärda den förlusten skildras från många olika perspektiv med inkänning. Det är ändå så pass lättsamt att jag tror det blir möjligt för många människor att ta till sig berättelserna om att vistas i dödens närhet.
Rebecka Hemse är en perfekt uppläsare, så bra att jag glömmer bort henne! Och det är så det skall vara, att handlingen och personerna stiger fram utan att uppläsaren egentligen märks. Vi är många som vill behålla rätten att skapa våra egna bilder, precis som när man läser den tryckta boken. Det kan vara väldigt störande om skådespelaren överröster texten. Men Rebecka Hemse gör aldrig det, hon framhäver texten och innehållet och lyfter hela romanen.
I slutet av romanen finn en intervju med författaren som är intressant att lyssna till men jag rekommenderar att man inte gör det direkt efter avslutat läsning av romanen. Detta för att lämna utrymme för alla egna tankar som boken väcker.
Mottagen: 15 maj 2013
Anmäl textfel
