LitteraturMagazinets recension av Tiga är guld, Lyndsay Faye
Fascinerande och suggestiv deckare i 1840-talets New York
Trots att berättelsen utspelar sig i mitten på 1800-talet, berörs problem som aktuella ännu i dag, rasism och fattigdom, barnarbete, prostitution och trafficking.
"Tiga är guld" är Lyndsay Fayes andra deckare om den nybildade poliskåren i New York i 1840-talets New York. Den första boken i serein hette "New Yorks gudar" och väckte mitt intresse. Även den andra boken är riktigt intressant och ger en inblick i förrymda slavars och de frigivna människornas situation i New York i slutet av 1800-talet. Många var födda fria i staden men även de kunde bli kidnappade och förda till Södern. De fria representerade ett högre värde och inte bara belöning, eftersom ingen tidigare ägare kunde göra anspråk på dem.
Tidsandan och stämningen i boken är speciell och ger en filmatisk scennärvaro. Den är suggestiv och spännande och ger en hel del historiekunskap om tiden före kriget mellan nord- och sydstaterna. Lyndsay Fayes intresse för Sherlock Holmes återspeglas i den litterära framställningen.
Timothy Wilde är polis i den nybildade poliskåren. Poliserna kallas kopparstjärnor och är inte alltid väl sedda. Det är hans äldre bror Valentine som ordnat så att Tim fått tjänsten. Valentine är både polischef, engagerad i demokratiska partiet och brandman. De är föräldralösa sedan länge och Valentine är den som tagit hand om sin bror. Båda karaktärerna är intressanta. Tim är kortväxt och ettrig och har ibland lite svårt för sin bror, som han förstått använder både droger och lever ut sin sexualitet med båda könen. Dessutom går Valentine i det demokratiske partiets ledband och Tim avskyr politik. Tim handlar först och tänker sedan, och Valentine kommer ofta till undsättning.
Här är ett New York som översvämmas av irländska invandrare. Det sjuder av många främmande språk, som blandas till bovarnas och gatans språk, flash. Det är lite synd att inte läsa den här berättelsen på originalspråket.
Till New York kommer slavar på sin väg mot Kanada med den underjordiska järnvägens hjälp, ett nätverk av abolitionister som ger flyende slavar logi och mat på vägen från sydstaterna. De är människor, som hävdar att slaveriet ska motarbetas. I New York finns också de som inte ser slavarna som riktiga människor, vilket inte hindrade söderns slavägarna att avla barn med sina slavkvinnor, och alla dem som av politiska och ekonomiska skäl inte vill avskaffa slaveriet. Här finns fattigdom och barnaarbete och barnprostitution. En framstående karaktär både i den här boken liksom i den förra är bordellmamman, den vackra och ondskefulla Silkie Marsh.
En kvinna rusar in på polisstationen och frågar efter Tim Wilde. Hennes son och syster har kidnappats och tiden är knapp. De måste hittas innan de förs över gränsen till Södern. Berättelsen förankras i tiden då detta skedde den natt när stormen drabbade kusten och fartyg slogs i spillror, den 14 februari 1846. En fruktansvärd ovädersnatt som skulle bli ihågkommen länge.
Lyndsay Fayes böcker är fascinerande. Jag ser med spänning fram emot den tredje boken i serien!
Mottagen: 18 mars 2014
Anmäl textfel