Recension
av Resan till världens farligaste land, Malte Persson
Nödrim och hafsiga bilder i mörk barnbok
"Resan till världens farligaste land" är ingen glad och sällsam historia. Det är en bilderbok som handlar om att resa genom farliga träsk, möta konstiga varelser och ledsna prinsessor.
Jag gillade ofta de allvarligare berättelserna mest under min uppväxt; böcker om döda djur, läskiga troll och djupa skogar. Jag blev glad när jag såg boken eftersom jag tror att mörka berättelser kan vara bra att läsa tillsammans med barnen, så länge som det finns någon ljusglimt i dem vill säga.
Jag behövde dock inte läsa många rader för att känna besvikelsen över nivån på rimmen. Det kryllar av nödrim som dessutom kommer i otakt. Jag märkte hur jag fick kapa av meningar, ändra meningsuppbyggnader och ändelser för att få språket att flyta någorlunda snyggt.
Och eftersom texten och rimmen inte höll föll det desto mer tyngd över illustrationerna – som jag tyvärr inte tycker kunde hålla upp det. Många sidor var knappt halvfyllda eller så hade de bara något plotter som ringlade sig lite slött runt texten. Utöver några välgjorda illustrationer så kändes många av bilderna som hafsverk.
Vad tyckte barnen då?
Sexåringen var måttligt intresserad. Det enda hon tyckte var spännande var delen om den ledsna prinsessan, men just den delen var över väldigt snabbt. Fyraåringen tyckte att boken var så läskig så han inte ens vågar vara i samma rum som den. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Slutgiltigt betyg då?
Jag vet med mig att jag är oerhört kräsen när det gäller rim och rytm i barnböcker. Kan man inte rimma med takt och fantasi så tycker jag inte att man ska rimma alls. Däremot vet jag med mig att alla inte är lika stränga med detta, och för dem kanske rimmen är fullt dugliga vilket i så fall förmodligen höjer läsupplevelsen något.
När det gäller illustrationerna gillar jag stilen, men som sagt är de alldeles för glesa för att jag ska känna att boken får tyngd och läskvalitet. Men som sagt, stör man inte ihjäl sig på rimmens kvalitet kanske man inte lägger lika mycket tyngd på illustrationerna som jag gör.
PLUS:
Några fina illustrationer
Mörk barnbok
MINUS:
Dåliga nödrim
Otakt
Glest mellan illustrationerna
En känsla av att handlingen är meningslös
Mottagen: 21 maj 2012
Anmäl textfel
