Gymnasieläraren Natalie Duvkrans
"Finlitteratur är bättre för läsförståelsen än kioskvältare"
Efter PISA-undersökningen diskuteras flitigt hur trenden ska vändas. Hur ska läsförståelsen bland ungdomar förbättras? Klart vi ska uppmuntra barnen att läsa mycket. Men det spelar också roll vad vi läser. För att utvecklas som människor behöver vi läsa skönlitteratur av hög kvalitet – så kallad finlitteratur. Det skriver gymnasieläraren Natalie Duvkrans.
"Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs fler sagor för dem."
Albert Einstein
Att läskunnigheten har minskat bland barn och ungdomar har varit en het fråga den senaste tiden, bland annat efter att OECD-ländernas PISA-undersökning presenterades i december 2013. Den visade att de svenska 15-åringarnas läsförståelse sjönk drastiskt under åren 2009 till 2012 och att deras läsförståelseförmåga nu ligger under gemensnittet i OECD-området. "Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige" skriver Skolverket i ett pressmeddelande om undersökningen.
Efter nyheten om svenska ungdomars kunskapsfall har nya rön om hur trenden ska vändas dryftats i spalterna. Ett av dem är att alla lärare ska införa läsning som ett obligatorium i sina ämnen.
Lärarutbildare Barbro Westlund pekar på ämneslärarnas ansvar. ”Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne," säger hon. Men varför just läsning? De största kunskapsfallen är ju i matematik och naturkunskapsämnena så därför borde väl rekommendationen vara att räkna istället? Men logiken i hjärnan fungerar inte så. Läsning är nyckeln till all kunskapsutveckling. Att läsa är att ta motorvägen till högre kunskaper och även göra dig till en mer empatisk person.
Professor Keith Oatley vid universitet i Toronto säger att skönlitteratur till skillnad från faktaböcker, ökar förmågan till empati. Anledningen är att skönlitteratur i första hand handlar om att jag interagerar med en annan jag i den sociala världen.
Som lärare på gymnasiet har jag exempel på fall där elever tappat motivationen eller varit frånvarande från lektionerna av andra skäl. Ofta kommer de och uttrycker oro för att ha missat mycket från skolan och därmed tappat tron på att de kan förändra sin situation. Jag brukar då fråga om de läser något alls? Och vad de läser i så fall. För att jag och mina kollegor har märkt att elever som är frånvarande mycket från lektionerna men ändå läser skönlitteratur av egen fri vilja, tar snabbare igen vad de missar i undervisningen. Det finns också stöd för att läsning ökar hjärnans kapacitet att förstå och leva sig in i situationer. Den påverkar också självbilden enligt Martin Ingvar, professor och hjärnforskare vid Karolinska Institutet
På en av mina tidigare arbetsplatser, Vallentuna gymnasium, tog lärarna initiativet till ett skolprojekt som sträckte sig över alla program och även inkluderade all personal på skolan. En halvtimme i veckan, på samma tidpunkt, läste alla skönlitterara texter. Lektioner avbröts och alla plockade fram sina böcker. För dem som glömt sina böcker hemma fanns novellsamlingar att låna. Dörrarna till klassrummen öppnades och korridorerna fylldes av läsande elever. Självklart var detta ett experiment som utvärderades efter en tid, exempelvis elever med koncentrations- och lässtörningar blev tydligt en grupp som upplevde läsprojektet som olidligt. Men säkerligen kunde stöd ha planerats in för dem om projektet hade fortgått. Det jag minns allra mest från detta är att de flesta eleverna älskade dessa lässtunder och skulle jag någon gång ha glömt av tiden, påminde eleverna mig om den.
Även för mig som lärare var läsprojektet ett fantastiskt initiativ, för även jag som var fast i min vardag, var tvungen att släppa på måsten och styrning och hänge mig en stund till världen där allting kan hända. Det största problemet med projektet, såsom jag upplevde det, var att få elever att återgå till lektionen när halvtimman var över. De hade helt enkelt svårt för att lägga ifrån sig böckerna. Ett bra sätt då var att låta eleverna få lite tid att prata om vad de läste för de andra en stund, vilket öppnade upp för det mer abstrakta tänkandet och lektionen hamnade på en annan nivå, även i mitt eget ämne.
Att empatin utvecklas hos läsande människor är vetenskapligt underbyggt, men även människor som inte läser kan utveckla stor empati. Skillnaden såsom jag ser det, är att läsande människor vågar tro på sig själva så pass mycket att de vågar ta initiativ. För jag tror nämligen att det stämmer som Professor Martin Ingvar säger, att läsa förbättrar även självbilden.
I mitt arbete som lärare har jag alltså upplevt att de elever som läser ofta har lättare att återgå till studierna när de väl tillfrisknar eller bestämmer sig för att satsa igen. På samma sätt tror jag att människor som läser i större utsträckning vågar engagera sig i samhället och ge av sig själva, i tron att de kan förändra.
Men är det så enkelt frågar du dig kanske nu. I så fall skulle lösningen på världens alla problem vara att läsa skönlitteratur. Dessutom så läste självaste Hitler hur mycket litteratur som helst och hans empatiska förmåga djupnade nog inte så nämnvärt av det. Det finns forskning som tyder på att bara viss skönlitteratur har den effekten att den fördjupar människors empatiska förmåga. Endast skönlitteratur av hög kvalitet eller så kallad finlitteratur. Den utmanar läsaren att identifiera sig med de känslor och upplevelser som skildras i böckerna. Medan kioskvältare kategoriseras som förutsägbara och fulla av stereotyper och snarare förstärker läsarens förväntningar istället för att utmana dem.
Så är du rädd för att missa något här i livet, som ger dig mer insikt om vem du är och vilken värld du lever i. Var inte det, det finns en enkel metod. Läs – en god bok!
Natalie Duvkrans
Anmäl textfel
