Kanske måste vi köpslå med barnen om läsningen
Litteraturen kan inte stå vid sidan av och vara för fin
Mutor, bling-bling och ljudeffekter? Ska barns läsning uppmuntras – till varje pris? Läsambassadören Johan Unenge pratar om att det är en jättebra idé att muta barnen till läsning. Erika Wallman blev både ledsen och glad när hon läste en intervju med honom häromdagen.
Det var med blandade känslor jag läste en intervju med läsambassadören Johan Unenge där han menade att vi måste få barn att läsa till varje pris, ja till och med muta dem.
Mest blev jag glad. Inte för att läsningen minskar och därmed läsförståelsen och i förlängningen även matematikförståelsen. Och inte för att jag är en anhängare av mutor. Nej, för att någon ens vågar nämna detta otyg i samma mening som läsning.
Människor som älskar litteratur tycker oftast att litteratur är viktigt. Man tycker att läsning är något bra och fint och – tillräckligt. Gott nog i sig själv. För fint för att smutsas ner, vare sig det sker genom billiga bindningar till bokrean eller genom att man får en bok på köpet till sin hamburgare. Inget att diskutera.
Därför blir jag glad när någon vågar säga att som det är nu så är inte detta tillräckligt, hur ledsen det än gör mig. Litteraturen kan kanske inte stå vid sidan av längre och vara för fin för dessa tillvägagångssätt. Företag i andra branscher, som vill kränga saker till barn, gör det genom lockelser och löften och mutor. Kanske måste litteraturen in på arenan och stångas? Kanske måste djurboken råma och gnägga för att höras i bruset och bilboken blinka för att synas. Det är mer regel än undantag numera att man med serietidningen får en sak på köpet - ska man få motsvarande klistermärke, rabattkupong, app, dvd-film eller läsa-under-täcket-lampa när man köper en bok? Eller inte? Och i så fall; varför inte?
Är det kanske vi vuxna som ska muta, som när vi köper en bok också måste köpa en påse läsgodis för att den ska öppnas? Är det vi som ska köpslå, skriva kontrakt och ge bort presentkort i form av högläsning och mystid för att läsningen ska bli av? Vi som älskar litteratur svarar snabbt "Nej!". För det ska inte behövas. Litteraturen är ju så fängslande och berikande, den hittar man till frivilligt. Sen svarar vi som älskar litteratur ett tveksamt "Okej" istället. Om det är svårt att väcka läsintresset så okej, då ställer vi självklart upp med boktips och högläsning och familjeutflykt till biblioteket. Bara inte företagen lägger sig i och smutsar ner litteraturen med sina billiga plastleksaker.
Men vad händer då med de barn som inte älskar litteratur och som inte har någon i sin närhet som älskar litteratur? Den som har litteraturälskande föräldrar har också någon som är engagerad, vare sig det gäller att läsa högt, hitta bra böcker eller säga nej till på-köpet-grejer. De har en förebild bredvid sig i soffan, uppslukad av en bok, vilket vanligtvis skapar nyfikenhet. Vad har de andra?
Jag säger inte att den ena eller andra lösningen är rätt, jag säger inte att jag gillar det jag ser eller det jag skriver här för att provocera dina tankar. Jag säger bara att jag är glad att någon vågar nämna att det råder andra tider nu.
Erika Wallman
Anmäl textfel
Läs mer ...
