Bokrean 2015

Årets bokrea får både hiss och diss

Den årliga bokrean är igång. I den bokhandel som LitteraturMagazinet besöker under första readagen är många bokälskare ute och letar fynd.
– Jag älskar bokrean, utbrister Lotta Granroth Olsson (stora bilden).
Men åsikterna går isär.
– Bokrean i just denna form har spelat ut sin roll, tycker bokbloggaren Ivana Eklund.
LitteraturMagazinet tar temperaturen på bokrean år 2015.

På Akademibokhandeln i Huddinge centrum utanför Stockholm pågår reavimlet för fullt vid lunchtid den första readagen den 25 februari. Titlarna synas eftertänksamt, bok efter bok travas beslutsamt i kundkorgarna och det rings i mobiltelefoner. "Vill du ha den eller? Den kostar 79 kronor," säger en kvinna som pratar i handsfree. 

Men någon trängsel är det inte och det går snabbt att komma fram i kön för att betala sina fynd.
– Jag älskar bokrean, utbrister Lotta Granroth Olsson (stora bilden) som bär runt på en ansenlig hög utvalda titlar, bland annat två novellsamlingar av Alice Munro och "Vad hunden såg och andra äventyr" av Malcolm Gladwell.

Den köper jag av nostalgiska skäl. Min pappa pratade alltid om att jag borde läsa den och nu ska jag göra det"

Lotta Granroth Olsson berättar att hon handlar på bokrean varje år.
– Det har jag gjort ända sedan jag började tjäna egna pengar!

Visserligen har hon redan beställt ett tiotal böcker via nätbokhandeln, bland annat några kokböcker. Men nu har hon ändå hastat över till en fysisk bokhandel på lunchrasten tillsammans med en kollega. I sin bokhög har hon också "Den allvarsamma leken" av Hjalmar Söderberg.
– Den köper jag av nostalgiska skäl. Min pappa pratade alltid om att jag borde läsa den och nu ska jag göra det, säger hon.

I rapporten "Bokrean. Historia – nutid – framtid" utgiven av Svenska Förläggareföreningen går det att läsa att intresset för den årliga realisationen har skiftat under åren sedan den första rean startades för nästan hundra år sedan. Många ser med saknad tillbaka på bokreans guldålder som sägs ha infallit på 1950- och 60-talen. Då gick folk man ur huse för att handla böcker till rejält nedsatta priser jämfört med de ordinarie fasta priserna. "Intresset från media och allmänhet var stort, fortfarande var det fyndarnas marknad ifråga om originalupplagor och rariteter, böckerna var billiga även om priserna sakta började krypa uppåt" står det i rapporten. 

Just högre reapriser blev ett bekymmer ett decennium senare. Då började intresset för bokrean svalna rejält på grund av allt för höga priser och i slutet av 1980-talet höll rean på att tappa all sin glans – men branschen kraftsamlade kring ett bättre utbud och lägre priser. Bokrean fick återigen ett uppsving och överlevde.

Fortfarande är bokhandlarna och förlagen överens om att den gemensamma rean ska vara kvar.
– Det är helt frivilligt, branschen vill hålla ihop det här, sa Kristina Ahlinder i en intervju i LitteraturMagazinet inför årets rea.

Festen fortsätter alltså – trots att bokbranschen i Sverige på många sätt kämpar med stora utmaningar som konkurrens från utländsk näthandel, billiga böcker till försäljning överallt på nya ställen som mataffären, bensinmacken och så vidare, e-bokens frammarsch, ett generellt minskat bokintresse...

– Det positiva med bokrean är att den uppmärksammar litteraturen och litteraturälskare, säger Gunnar Ardelius, ordförande i Sveriges Författarförbund, lilla bilden till vänster (foto: Sara Moritz).

Annars tycker han att bokrean känns "lite konstruerad och kraftlös".
– Den har väl spelat ut sin roll lite grann i och med hur bokmarknaden har utvecklats. När bokens värde urholkas allt snabbare får inte rean samma kraft. Det var väl en större grej tidigare, säger han.

Att böcker ofta reas och snabbt kommer ut i billigare format som pocket och e-utgåvor gör att köparna vänjer sig vid ständigt låga priser, menar han. Sveriges Författarförbund tycker att böcker borde ha en längre livslängd i bokhandel och att priserna på böcker ska hållas uppe.
– Urholkningen av bokens värde under senare år gör att marginalerna inte riktigt finns längre. Vi vill ju att våra författare ska kunna leva på sitt skrivande, säger han.

Ivana Eklund, bilden till höger (foto: Lars-Erik Eklund) som driver en av Sveriges största bokbloggar Bokmania, är också kluven till bokrean som fenomen.
– Även om jag av gammal vana och ett slags tradition tycker att Bokrean med stort B är ganska kul, anser jag att den har i just denna form spelat ut sin roll, säger hon.

– Det pågår diverse bokreor flera gånger per år numera, och som den flitiga bokkonsument jag är tycker jag att de övriga bokreatillfällena oftast är mer spännande. Jag jagar böcker jag vill ha hela tiden och passar gärna på när titeln jag suktar efter finns tillfälligt att få till nedsatt pris. För mig personligen behövs inte februaribokrean som sådan – trots jag självklart alltid köper något.

I år har Ivana Eklund förhandsbeställt fem böcker på bokrean på nätet, samtliga romaner.
– Ett par titlar som jag hoppades på skulle komma på bokrean finns inte med i årets utbud men jag köpte dem ändå, till ordinarie pris. Så blir det alltid, säger hon.

Samtidigt tror Ivana Eklund att bokrean fortfarande har betydelse för människor som inte köper böcker lika ofta och inte är så insatta när det gäller bokutbudet under året.
– Man ska inte underskatta betydelsen av en tradition. Alla vet att det är bokrea i februari och om det är ett tillfälle som får den breda allmänheten att gå till en bokhandel och handla sin och sina barns läsning till nästkommande år, så är det väl bra.

Ivana Eklund spår att bokrean på sikt kommer att försvinna helt från fysiska butiker och koncentreras endast till nätbokhandlar.
– Bland annat för att utbudet där är så mycket större och intressantare och även innefattar e-böcker, säger hon.

Läs också artikeln "Drygt 3700 böcker reas i år".

Anmäl textfel