Årets kärlekshistoria
Ester älskar och Hugo blir älskad. Kanske är det så enkelt och kanske behövs det ingen mer förklaring till att det som hade kunnat bli en passionerad relation i både köttslig och sinnlig bemärkelse, knappt hinner börja innan förödmjukelsen slår Ester följe på ensamhetens väg. Hugo föredrar ju sin ateljé.
Lena Anderssons Augustprisvinnande roman "Egenmäktigt förfarande" rör mig, berör mig och rör upp i mig. Det är en historia om den kärlek som vi alla längtar efter, den kärlek som säger att nu är jag inte ensam längre, för jag har funnit dig och du har funnit mig. Det är en historia om kärlek som borde förena, men som istället fördriver. Och smärtan vi känner när vi dras in Esters och Hugos bekräftelsestyrda värld, är djup och evig, för vi har alla någon gång varit drabbade.
Ester är en kvinna som har förnuftet, logiken och strukturen som bundsförvanter och vägvisare. Hon förstår att det finns regler i kärlek, men inte hur de fungerar, eller att de kan fungera annorlunda än de borde. Att de kan brytas. Har man förenats i köttet, ska man väl förenas i själen? Att älska i nöd och lust? Men i kärlek finns inga regler. Allt är tillåtet.
Hugo är en man som är impulsiv, en känslomänniska, med narcissistiska drag. Han vet att han bara kan överleva om han håller sig till ytan. Konstnärligt, samhällspolitiskt, kärleksmässigt. Det finns inget beständigt med honom. Allt är flyktigt.
Lena Andersson har själv sagt att hon var tvungen att gestalta relationen mellan Ester och Hugo så smärtsamt som det är i verkligheten och det är tydligt romanen igenom hur den existentiella ångesten genomsyrar karaktärerna och deras handlingar.
Vi har alltid ett val. Ester väljer att skapa och omskapa den hon blivit handlöst förälskad i. Hugo väljer att väja för allt som är verkligt och viktigt. Båda gör sina val för att stå ut med sig själva och för att på sitt eget sätt få så stor del som möjligt av den kraft som kallas kärlek.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension
Döda fiskar, levande barn
Döda Fiskar av Alf Solander har följt mig sedan jag läste ut den för någon månad sedan. En enkelt berättad historia om ett barns liv under årstidernas växlingar. Den har bitit sig fast.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #barndom #barn #uppväxt #fattigdom #arbetare #arbetarklass #klassamhälle
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Kärlek är för dom
"Och Thåströms nakna överarmar är vackrare än västvärldens samlade konstskatter". Nina Lekanders ord från romanen "Mun mot mun" (1988) har förföljt mig ända sedan jag läste dem första gången.
Avdelning: Poesi Taggar: #allahjärtansdag #kärlek
Kommentera
I politik och kärlek är allt tillåtet
Daniel Suhonens bok om Håkan Juholt, ”Partiledaren som klev in i kylan”, landade som en bomb i höstas. Boken som beskriver den rekordkorta tiden som Juholt var partiledare, togs emot med en blandning av blodvittring, skvallerjakt och vilja till förståelse för vad det var som egentligen hände i Socialdemokraterna.
Avdelning: Fakta Taggar: #juholt #suhonen #politik #media #makt
Kommentera
Lucka nummer 18: God Tidskriftsjul!
Jag älskar att läsa tidskrifter. Formatet är perfekt, en lagom tjock mängd text i min hand, som jag kan bläddra i lite på måfå. Stanna upp här och där. Välja ut en text efter tid och lust.
Avdelning: Taggar: #julkalendern14 #kulturtidskrifter #bildning #kunskap
Kommentera
All I want for christmas is planekonomi
Det finns numera ett smörgåsbord av briljanta kvinnliga serietecknare som blandar dödligt allvar med absurd humor. Sara Granér är ett av dessa genier.
Avdelning: Serier Taggar: #julkalendern14
Kommentera
Kultur+Demokrati=Sant
Vad ska vi ha kulturen till? Det frågar sig Susanna Birgersson retoriskt i en ledartext i Dagens Nyheter, ”Macbeth viktigare än klotter”. Kulturministern skulle sagt ”Stärka demokratin”, eftersom hon också är demokratiminister, menar Birgersson, och så radar hon upp en rad viktiga kulturexempel som hon kan köpa är viktiga för samhället.
Sedan går hon raskt vidare till att kritisera ett nytt kulturforum, Kultwatch, en plattform för kulturanalys och kulturdebatt från ett avkoloniserat, klassmedvetet och feministiskt perspektiv, som vill vidga vyerna för både vad som innefattas av begreppet kultur och hur kulturen kan tolkas.
Susanna Birgersson köper inte detta, utan vill framhäva en hierarkisk kultursfär, där bland annat Shakespeare står stadigt på toppen som ett exempel på ”den förnämsta kulturen”. Den förnämsta kulturen kan peka på det allmänmänskliga, det som klarar att gå bortom tid, klass och etnicitet, menar hon.
Jag kan instämma i lovsången till Shakespeare, men kan också skrämmas av den trångsynta bild av vad som förtjänar epitetet finkultur, eller kultur överhuvudtaget.
I det sista stycket visar Susanna Birgersson ett sådant oförblommerat förakt för förorten och andra kulturformer än det som existerar i hennes egen värld.
” I regeringens kulturbudget har 230 miljoner kronor öronmärkts för satsningar i landets miljonprogramsområden. Fint – men till vad? Låt mig, lite tillspetsat, föreslå kulturministern att hon i stället för att finansiera workshoppar för graffitimålare lägger pengarna på att ta Shakespeare till betongförorterna.”
Jag blir faktiskt mållös inför detta klass- och kulturförakt. Varför måste vi polarisera? Stad mot förort. Högt mot lågt. Graffiti mot konst. Och vad säger att makten ska ut i orten och strössla med pengar där de antas göra mest nytta? Vad sägs om att ge pengarna och makten direkt till orten?
Min förvissning är att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke till skillnad från Susanna Birgersson förstår att se världen på ett fritänkande, vidgat och inkluderande sätt. Rentutav demokratiskt. Där både Shakespeare och Banksy får plats.
Susanna Birgerssons ledare i DN 3/11 2014: http://www.dn.se/ledare/signerat/macbeth-viktigare-an-klotter/
Avdelning: Taggar: #kultur #kulturpolitik #finkultur #kultwatch #shakespeare #fördomar #förort
Kommentera
"Mina berättelser är flyttfåglar som söker värmen"
Vad man än tycker om Björn Ranelids författarskap eller person, kan man inte säga annat än att han är unik. Den ende i sitt slag.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #kärlek
Kommentera
Drömmen om att hitta sig själv
Yukiko Duke presenterar Amanda Svensson och Elin Boardy som författare av den här säsongens absolut bästa romaner.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #pirater #identitet #makt #genus
Kommentera
Konsten och livet
Det är inte lätt att leda ett samtal där Torgny Lindgren är en av deltagarna. I seminariet ”Jaget i konsten” med Inger Edelfeldt tar han över stora delar av samtalet. Men det blir han förlåten för direkt av publiken.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokmässan #konst
Kommentera
Sent på jorden
Det är sent på jorden och mörkret faller över oss. Så känns det en dag som denna. Inte nog med att ett rasistiskt parti nu njuter av ett segertåg i princip hela landet, så tyder allt på regeringskaos.
Jag är arg, bestört och sorgsen över att det ska vara så svårt att vara mot andra som du vill att andra ska vara mot dig. Kärleksfull, empatisk, solidarisk. Det var vad jag trodde var allmänmänskligt eftersträvansvärt.
Melankolin har lagt sig över mitt sinne. Jag läser poesi. Tänker att det blir bättre. När skuggorna dragit sig undan mina ögon. Tills dess läser jag Pär Lagerkvist och Gunnar Ekelöf och så tipsar jag om LitteraturMagazinets fantastiska antirasistiska boktipslista: http://www.litteraturmagazinet.se/100-antirasistiska-boktips
Jag tror på den ensamma människan
Jag tror på den ensamma människan
på henne som vandrar ensam
som inte hundlikt löper till sin vittring,
som inte varglikt flyr för människovittring:
På en gång människa och anti-människa.
Hur nå gemenskap?
Fly den övre och yttre vägen:
Det som är boskap i andra är boskap också i dig.
Gå den undre och inre vägen:
Det som är botten i dig är botten också i andra.
Svårt att vänja sig vid sig själv.
Svårt att vänja sig av med sig själv.
Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.
Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.
Det opraktiska är det enda praktiska
i längden.
Gunnar Ekelöf, ur Färjesång (1941)
Avdelning: Poesi Taggar: #antirasism #tillsammanskap #val2014
Kommentera
Det privata är politiskt
Läxhjälpsföretagen vet att jag har barn i skolåldern. De finns i min brevlåda när jag kommer hem, väntar på mig i glossigt papper med lyckade läxcoachleenden som vänder sig till just mig. Till den där medelklassmamman som vill att barnen lyckas i skolan, det är ju ändå nationella prov det här läsåret, som vill ge barnen det där lilla extra. Privatiserad läxhjälp, tack men nej tack.
Det får mig att ännu en gång tänka på ”Den Stora Omvandlingen”, som beskriver hur vår välfärd genomgått en omvandling där privata alternativ med raketfart och orkankraft tagit sig in på skolans, vårdens och omsorgens arenor.
På ABF-huset i Stockholm den 27/8 lyssnar jag på Kent Werne, en av redaktörerna till ”Den Stora Omvandlingen”, när han utifrån sitt kapitel i boken beskriver hur ideologiska övertygelser och starka ekonomiska intressen gått hand i hand sedan 70-talet, men fått en rejäl skjuts framåt sedan Alliansen kom till makten 2006. Den nya välfärdsmodellen. Den stora omvandlingen.
Det mest intressanta med Kent Wernes genomgång är när han beskriver att folk inom arbetarrörelsen sedan start visste vad som var på gång. Det är först på senare år som man har vaknat upp ur sin dvala. Och vem skulle inte vakna av rubriker och avslöjanden av vårdskandaler, förskolor som erbjuder vatten och bröd som mellanmål och gymnasieskolor som går i konkurs mitt under läsåret. Men ägarna skakar av sig och går vidare till nästa företag och nästa kundkrets.
Opinionen har svängt. Röster har börjat höjas för att höras. Vinstdriften och vinstuttaget har kritiserats hårt, och till och med Jan Björklund har i veckan som gått uttalat sig om att riskkapitalbolag inte hör hemma i skolan. Det pratas, men vad kommer att göras? Kent Werne har räknat ut att om ingenting görs åt dagens system, så kommer halva välfärden att vara i privat regi 2020. Oavsett ideologisk tillhörighet, ska man kanske fundera på konsekvenserna av detta. Våga se bristerna. För detta ändamål är ”Den Stora Omvandlingen” en utmärkt utgångspunkt om man vill ha hjälp med att vakna.
Här kan du läsa recension av "Den Stora Omvandlingen".
Avdelning: Fakta Taggar: #välfärd #politik #privatisering #alliansen
Kommentera
Skänk en bok!
Igår på Facebook dök det upp något som fångade min bokfetischistiska ådra. Under en veckas tid, mellan den 8-14 september, är tanken att en ska lämna en bok (eller många!) på valfri plats, som förhoppningsvis kommer plockas upp av en nyfiken främling. På detta sätt skappas en ambulerande gratis bokmässa som sprider kärleken till läsning! Självklart kommer jag att delta, inte minst för att det är kittlande att fundera på var min utvalda bok kommer att hamna. Just nu funderar jag på att berika någons liv med något av Suzanne Brøgger, så som mitt liv har berikats av henne!
Här kan du klicka dig in på eventet som är skapat av Brigitte Parez och så här presenterar hon det hela:
"Lämna en bok någonstans, en bok som någon annan kan trivas med, en bok som du tycker andra kan må bra av att läsa, en bok som har berört dig, en bok som du vill lämna vidare. På så sätt skapar vi en anonym bokmässa, med gratis böcker.Vi hakar på en rörelse som kommer att pågå samtidigt i flera länder!!! Evenemanget pågår mellan 140908 och 140914.
Vad gör man? Jo man väljer en bok (eller flera, om man vill) och lämnar den någonstans som känns lämpligt eller roligt. Kanske på busstationen, i tunnelbanan, på vårdcentralen eller i fikarummet... Det är upp till dig.
Mitt förslag är att vi skriver i boken något i stil med "Hej du, det här är en bok som jag har lämnat här med avsikt så att den kunde hamna i dina händer. Läs den, jag hoppas att detta skall väcka ditt intresse."
Vill man gå ett steg vidare kan man även göra så här: man registrerar sig på Bookcrossing.com, det är gratis. Där kan man skriva in bokens ISBN nummer, och på så vis kan man även följa bokens resa, om den hamnar i flera successiva händer...
Jag inser att många av oss reser, varför jag har ändrat platsen för det här evenemanget till Var vi än befinner oss.
Med kärlek till böcker,
Brigitte Parez, artist."
Visst är det väl en underbar idé!
Taggar: #läsning #läsglädje #böcker #bokbytardag #litteratur
Kommentera
/Visa 10 kommentarer
Håll politiken borta från litteraturen
Det är val om några veckor. De politiska utspelen haglar över oss väljare dagligen, inte minst när det gäller skolan. Lärarbrist, kunskapsbrist och läsförståelsebrist basuneras ut med domedagsdån. Krav på mer ordning och reda, på fler disciplinära åtgärder och på annan ytlig fernissa är det som oftast syns och hörs. Men vikten av läsning hörs också då och då
Avdelning: Taggar: #kanon #litteraturkanon #skolan #litteratur #klassiker #läsförståelse
Kommentera
/Visa 10 kommentarer
Alla är vi Mumin
Tove Jansson föddes idag för 100 år sedan. Hennes världar är vackra, mörka, farliga. De är förbryllande, fulla av känslor. De skimrar av liv och lust och ljus. De bebos av sådana som du och jag. Komplexa personligheter som trevar sig fram i sitt inre och försöker hitta en plats i det yttre.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #tove100 #mumin
Kommentera
Världen är min!
Jag har blivit besatt. Igen. Av klass. Efter att ha berörts av intervjuerna med de klassresande kvinnorna som Lena Sohl gjort för sin avhandling ”Att veta sin klass”, tog jag mig äntligen an en bok som jag borde läst för länge sedan. Men allt har sin tid. Visst är det så?
Avdelning: Taggar: #klass #klassresa #medier #kultur #kulturjournalistik
Kommentera
Läsa och lära. Unga pojkar läser nu mer!
Pojkar har börjat läsa alltmer. Det är bra, det är mycket bra.
Avdelning: Taggar: #skola #klass #läsning #bibliotek
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Donna Tartt - en litterär superstar
Arrangörerna har varit subtilt fyndiga, det hörs fågelkvitter i högtalarna medan de förväntansfulla åhörarna letar upp sina platser.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #internationell författarscen #litteratursamtal #amerikansk litteratur
Kommentera
