Glansholms Bokhandel & Antikvariat 
De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige - Häftad
Beställningsvara, 322 kr
 Information från förlaget 

De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige

Av Björn Axel Johansson

Bok-
presentation:
De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige
Författar-
presentation:
Björn Axel Johansson
Häftad
Beställningsvara, 322 kr

Världen togs med överraskning när Daguerre i Paris den 9 januari 1839 avslöjade att han kunde fixera bilder i en camera obscura. Nyheten nådde Stockholm ett par veckor senare. Storstilat överlämnade den franska staten uppfinningen till världen i augusti 1839 smattrade de franska fanorna stolt i vinden och kunskapen om daguerreotypin spreds snabbt. Ingen hade efterfrågat den nya tekniken och få visste vad den skulle användas till.


En handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige och alla hade sina egna skäl: bokhandlaren Bonnier, generalen och ministern Löwenhielm, kryddhandlaren Jacobsson, kostymordinatören Mannerhjerta, dekormålaren Müller och den franske affärsmannen Neubourg. Men Stockholms förste yrkesfotograf, löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna, blev den som under årslånga resor spred fotokonsten över hela Sverige. Han besökte 184142 Söderköping, Norrköping, Linköping, Motala, Vadstena, Jönköping, Eksjö, Vimmerby, Västervik, Visby, Kalmar, Borgholm, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Kristianstad och Helsingborg.


Vår tidiga fotohistoria är bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten har lämnat få daguerreotyper efter sig. I stället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Och där berättas om deras drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat rike som stod på tröskeln till den industriella revolutionen. Många av daguerreotypins föregångsmän ägnade sig åt fotokonsten bara under en kortare period av sina liv för att senare övergå ibland återgå till någon annan verksamhet medan deras pionjärinsatser snabbt förbleknade för att till slut glömmas bort.


Björn Axel Johansson är informationschef vid Statens historiska museum i Stockholm. Han har bl.a. varit nyhetsjournalist på dagstidningar, TT och Sveriges Radio och frilansande dokumentärfilmare och teveproducent för SVT. Under 1980-talet specialiserade han sig på undervattensprogram och marinarkeologi och har haft uppdrag för BBC och National Geographic. Han har bl.a. skrivit en dokumentärroman om den svenska emigrationen till Fijiöarna, Människoslukarna, 1978, och varit redaktör för Regalskeppet Kronan, 1985.


* Det finns ingen bok i ämnet tidigare

* Författaren skriver även om 1800-talets samhälle och vardagsliv

* Välskriven och lättläst

Utgåvor

Inbunden
Förlag: Historiska Media
Lagerstatus: Definitivt slut

Världen togs med överraskning när Daguerre i januari 1839 avslöjade att han kunde fixera bilder i en camera obscura. Nyheten nådde Stockholm redan tre veckor senare.

En handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige: bokhandlaren Bonnier, ministern Löwenhielm, kryddhandlaren Jacobsson. Men det blev löjtnanten Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten över landet.

I De första fotograferna följer vi Benzelstjerna på hans resa genom Sverige. Landet är i färd med att förvandlas från bondesamhälle till en industrialiserad nation. Björn Axel Johanssons bok är lika mycket en fascinerande kulturhistoria som en beskrivning av den fototekniska utvecklingen speglad i den tidens press.

Björn Axel Johansson är informationschef vid Statens historiska museum i Stockholm. Han har tidigare bland annat varit verksam som nyhetsjournalist och tv-producent.



Utgivningsdatum: 20050502
9789185057733

E-Bok
Förlag: Historiska Media
Lagerstatus: Finns i lager

Världen togs med överraskning när Daguerre i Paris den 9 januari 1839 avslöjade att han kunde fixera bilder i en camera obscura. Nyheten nådde Stockholm ett par veckor senare. Storstilat överlämnade den franska staten uppfinningen till världen – i augusti 1839 smattrade de franska fanorna stolt i vinden och kunskapen om daguerreotypin spreds snabbt. Ingen hade efterfrågat den nya tekniken och få visste vad den skulle användas till.

Världen togs med överraskning när Daguerre i Paris den 9 januari 1839 avslöjade att han kunde fixera bilder i en camera obscura. Nyheten nådde Stockholm ett par veckor senare. Storstilat överlämnade den franska staten uppfinningen till världen – i augusti 1839 smattrade de franska fanorna stolt i vinden och kunskapen om daguerreotypin spreds snabbt. Ingen hade efterfrågat den nya tekniken och få visste vad den skulle användas till.


En handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige och alla hade sina egna skäl: bokhandlaren Bonnier, generalen och ministern Löwenhielm, kryddhandlaren Jacobsson, kostymordinatören Mannerhjerta, dekormålaren Müller och den franske affärsmannen Neubourg. Men Stockholms förste yrkesfotograf, löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna, blev den som under årslånga resor spred fotokonsten över hela Sverige. Han besökte 1841–42 Söderköping, Norrköping, Linköping, Motala, Vadstena, Jönköping, Eksjö, Vimmerby, Västervik, Visby, Kalmar, Borgholm, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Kristianstad och Helsingborg.


Vår tidiga fotohistoria är bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten har lämnat få daguerreotyper efter sig. I stället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Och där berättas om deras drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat rike som stod på tröskeln till den industriella revolutionen. Många av daguerreotypins föregångsmän ägnade sig åt fotokonsten bara under en kortare period av sina liv för att senare övergå – ibland återgå – till någon annan verksamhet medan deras pionjärinsatser snabbt förbleknade för att till slut glömmas bort.


Björn Axel Johansson är informationschef vid Statens historiska museum i Stockholm. Han har bl.a. varit nyhetsjournalist på dagstidningar, TT och Sveriges Radio och frilansande dokumentärfilmare och teveproducent för SVT. Under 1980-talet specialiserade han sig på undervattensprogram och marinarkeologi och har haft uppdrag för BBC och National Geographic. Han har bl.a. skrivit en dokumentärroman om den svenska emigrationen till Fijiöarna, Människoslukarna, 1978, och varit redaktör för Regalskeppet Kronan, 1985.


Utgivningsdatum: 20140515
9789175450100

Häftad
Förlag: Historiska Media
Lagerstatus: Beställningsvara
Utgivningsdatum: 20170127
9789175454818

Bok: 154358

Anmäl textfel

Utgivning

Resan till Egypten : drottning Victorias fotografiska liv

av Björn Axel Johansson
Detta är berättelsen om en viljestark och begåvad kvinna som kom ...
Inbunden, Finns i lager, 479 kr

Stora boken om familjebilder

av Björn Axel Johansson
Svensk fotohistoria som vägleder och berör!Det handlar om familje...

De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige

av Björn Axel Johansson
Världen togs med överraskning när Daguerre i januari 1839 avslöja...

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

Zelenskyj och den ryska propagandan

Recension: Spelaren : Volodymyr Zelenskyj och kriget i Ukraina av Simon Shuster

Kan vi lära av historien?

Recension: En tid för krig : Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell

Berättelse om en hjälte

Recension: Hand i hand med barnen till Treblinka : Berättelsen om Janusz Korczak av Margit Silberstein

Starka kvinnor i en levande forntid

Recension: Tors vrede av Elvira Birgitta Holm

Lättläst och lugnande om AI

Recension: Maskiner som tänker av Inga Strümke

Storartat om kärlek som varar

Recension: Sniglar och snö av Agneta Pleijel

Varför måste Dagerman dö?

Recension: Himlen nära. Stig Dagerman och Anita Björk : En bok om konstnärskap, livskamp och kärlek av Lo Dagerman

Tredje boken om Betty gör mig besviken

Recension: Käraste vänner av Katarina Widholm

Pricksäker satir över kulturlivet

Recension: Vi är inte här för att ha roligt av Nina Lykke

Trovärdigt om vikingarnas handelsresor

Recension: Miklagård av Agneta Arnesson Westerdahl
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.0.3.4