”En mur är helsikes mycket bättre än ett krig.”

John F Kennedy

Snart har det gått två årtionden sedan det kalla kriget upphörde. Berlinmurens dramatiska fall och Sovjetunionens kollaps markerar slutet på den period som efter andra världskriget kom att prägla senare hälften av 1900-talet. Det var en tid då skräcken för ett tredje världskrig hemsökte mänskligheten på ett sätt som nu nästan är bortglömt.

Björn Kumms bok beskriver det kalla krigets motsättningar och presenterar dess aktörer och många paradoxer. Berlinmuren, som chockade världen när den byggdes 1961, hälsades trots allt med lättnad av USA:s president John F Kennedy. Med muren avtog krigsriskerna i Europa. Däremot fick terrorbalansen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen våldsamma urladdningar i andra delar av världen, däribland Korea, Vietnam, södra Afrika, Centralamerika och Afghanistan, men även Sverige drogs med när en svensk DC 3-a försvann över Östersjön 1952 och en sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge skärgård 1981.

Kalla kriget utkom första gången 1999. Denna nya utvidgade upplaga baseras på upptäckter i de hittills oåtkomliga arkiv som efter kalla krigets slut och Sovjetunionens sammanbrott blivit tillgängliga för forskare och journalister.

Björn Kumm (f. 1938) är skribent och journalist, känd från radions P1. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, däribland Terrorismens historia (Historiska Media).

”En mur är helsikes mycket bättre än ett krig.”

John F. Kennedy om Berlinmuren

Snart har det gått två årtionden sedan det kalla kriget upphörde. Berlinmurens

dramatiska fall och Sovjetunionens kollaps markerar slutet på den kylslagna

period som nästan omedelbart avlöste andra världskriget och kom att prägla

senare hälften av 1900-talet. Skräcken för ett tredje världskrig hemsökte mänskligheten

på ett sätt som nu nästan är bortglömt och en ny generation knappt vet

något om.

I Kalla kriget framträder en bild av den politik som präglade andra halvan av

1900-talet. Genom att fokusera på de politiska skeendena snarare än på händelserna

ger Björn Kumm en mycket god inblick i hur och varför det kalla kriget

uppstod och slutade. Skildringen börjar vid toppmötet i Jalta 1945 där representanter

från USA, Storbritannien och Sovjetunionen samlas och diskuterar det

krigsdrabbade Europa. Under mötet blir mycket sagt och löften uttalas, vilka

senare kommer att ”glömmas” bort. Ett halvår efter konferensen i Jalta träffas

supermakterna igen, den här gången i Potsdam. På ett halvår har mycket skett,

den gamle amerikanske presidenten har dött och den nye Harry S. Truman tar

vid i hans ställe. Den första atombomben provsprängs dygnet före konferensen

i Potsdam och USA:s hemliga vapen är känt för omvärlden. Uppdelningen

av Europa är vid det här laget inte helt klar och det börjar knaka ordentligt i

fogarna mellan supermakterna. Sovjetunionen satsar alla sina resurser på att ta

fram ett vapen liknande USA:s, och det dröjer inte länge – terrorbalans uppstår

och supermakternas förhållande försämras ytterligare.

Vad som sker därefter är en följd av den tysta maktkampen mellan de allierade.

Hela världen lever i skräck för att ett tredje världskrig ska bryta ut och att

det nya vapnet ska leda till massdöd och atomvinter. Runtom i världen manifesteras

kalla kriget: Koreakrigets utbrott 1950, revolten i Ungern 1956, Vietnamkriget

1957, Berlinmuren 191, Kubakrisen 1952, Afghanistankriget 1978 m m. Men

även Sverige skulle komma att dras med när en svensk DC 3-a försvann över

Östersjön 1952 och en sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge skärgård 1981.

Björn Kumms Kalla kriget tar upp de viktigaste politiska händelserna, de bakomliggande

orsakerna och följderna ända fram till kalla krigets slut. Han presenterar

med stor skärpa flera aspekter som ofta glöms bort, som kolonialstaternas utbrytande

och de mindre ländernas makt att påverka de stora. Den omarbetade och

utökade upplagan av Kalla kriget innehåller foton och kartor, och nya avsnitt om

Latinamerika, Kina, Baltikum och Balkan. Sammantaget får läsaren en bild av

det kalla kriget som manar till eftertanke och reflektion.

Björn Kumm (f. 1938) är skribent och journalist, känd från radions P1. Hans

stora intresse är utrikespolitik och hans analyser och kommentarer om händelser

i världen är kända både från radio och tidningar. Björn Kumm har gett ut ett

flertal böcker, till exempel Terrorismens historia, senast utgiven i pocket 2005,

Gerillans ansikte (1968), en bok om Che Guevaras gerillakampanj i Bolivia.

0

Kunniga journalisten Björn Kumm om kalla kriget!

Snart har det gått två årtionden sedan det kalla kriget upphörde. Berlinmurens dramatiska fall och Sovjetunionens kollaps markerar slutet på den period som efter andra världskriget kom att prägla senare hälften av 1900-talet. Det var en tid då skräcken för ett tredje världskrig hemsökte mänskligheten på ett sätt som nu nästan är bortglömt.

Björn Kumm beskriver det kalla krigets motsättningar och många paradoxer. Berlinmuren, som chockade världen när den byggdes 1961, hälsades trots allt med lättnad av USA:s president John F Kennedy. Med muren avtog krigsriskerna i Europa. Däremot fick terrorbalansen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen våldsamma urladdningar i andra delar av världen, däribland Korea, Vietnam, södra Afrika, Centralamerika och Afghanistan, men även Sverige drogs med när en svensk DC 3-a försvann över Östersjön 1952 och en sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge skärgård 1981.

Björn Kumm (f. 1938) är skribent och journalist, känd från radions P1. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, däribland "Terrorismens historia", "Tito" och "Fidel Castro" (Historiska Media).