Karin Cellton

Grattis Borgholm!

Förutom att äta godis och läsa påskdeckare passade jag även på att besöka Borgholms nyinstiftade Barnboksfestival när jag var hemma i helgen. 

Staden Borgholm fyller två hundra år i år och det firas på en massa olika sätt. Till exempel med barnböcker. Det är faktiskt det allra bästa sättet att fira på och det vet eldsjälen bakom det här initiativet, Tove Sundman.

Med hjälp av bland andra sin syster och pappa och Borgholms bibliotek har hon arrangerat en tre dagar lång festival full av läslust och lek. Tanken var att alla barn skulle få ta del av jubeleumsfirandet, både de barn som bor i kommunen men också turistande och asylsökande barn. Besökarna kunde få leka bibliotek, klättra på slottsruinen och fika. Men framförallt fick de möta litteraturen. Kan man sin Prostens barnbarn kände man igen lekstationer som till exempel en moraklocka att gömma sig i och en leksaksaffär som säljer Draculatänder. Barnen strömmade till hela helgen för sagostunder på både svenska och arabiska, pysselbord där man kunde göra sin egen bok eller bara för att springa runt och leka medan deras vuxna handlade barnböcker. Flera författare med ölandsanknytning fanns på plats för att presentera sina böcker och jag plockade på mig så många jag kunde. 

Tillsammans har systrarna Tove Sundman och Emelie Nilsson  gjort tre fina pekböcker som är som små reseguider. Den första, Räkna med Öland kom förra året och följdes snabbt av Räkna med Stockholm och Räkna med Skåne. Räknar man på öländska är det så klart i öländska enheter så som en (1) bro, fyra (4) kroppkakor och två (2) fyrar. Som ölänning blir jag omedelbart charmad. Jag ler åt kamelen på alvaret och påminns om vackra orkidéer. Har man den minsta känsla för Öland är den här boken ett måste och jag kommer fortsättningsvis att köpa den till varenda ny unge jag träffar!

På södra Öland huserar förlaget Vombat som ger ut barn- och ungdomslitteratur. De representerades av Eva Forsell som står för de fantastiska bilderna i Tio små präriehundar. Inte trodde jag att präriehundar var så runda om magen och så fryntliga som de här raringarna som skall ställa till med kalas för sin vän! Det är ett idogt planerande. Det skall köpas present, bakas tårta och blåsas upp ballonger och allt på ett välflytande rim av Louise Jondalen. En rolig liten detalj med tårtan upptäcker min ena son. Den är regnbågsfärgad och han antar att det har med HBTQ att göra. Vombat har ju ett genomgående normkreativt tänk så jag antar att han har rätt.

Sofi Poulsen ger ut sina fantasyböcker på eget förlag och hade strösslat sin monter med gosiga drakar. Hittills har det kommit två böcker om Prinsen och Prinsessan med illustrationer av Per von Schantz men så många som sexton är planerade. I den första jag läser träffar prinsen och prinsessan varandra för första gången genom en dejtingsida på internet och prinsessan lämnar sin drake och flyttar in hos prinsen. Böckerna är väldigt lättlästa och är rikt illustrerade i färg. Jag kan mycket väl tänka mig att sätta dem i händerna på en sagotörstig nybörjarläsare med en faiblesse för drakar. 

Borgholms Barnboksfestival blev en stor succé förstås och nu hoppas arrangörerna att den kan bli återkommande. Jag hoppas så in i bängen i alla fall. För den var verkligen fantastisk. Aldrig har jag ångrat så mycket att jag flyttade från ön! Så grattis Borgholm! Grattis till det här!

Kommentera

Kristina Hård

Portaler i verkligheten

Halva sommaren tillbringades med en byggställning utanför fönstren. Hela ställningen är klädd i ett blått genomskinligt tyg som gjorde att det ljus som kom in i lägenheten var dämpat. Tittade jag ut såg det ut som en färglös gammal film som någon tagit sig tid med att handkolorera. Det var som att bo i ett akvarium och titta ut på träden, människorna och sommardagarna som passerade. Det var vi innanför och den blåfärgade verkligheten utanför.Sedan plockades ställningen ner och i ett slag var det höst. Kastanjeträdets blad var rostbruna i kanterna, gräset regntungt och gula löv från en buske som jag inte vet vad den heter hade lagt sig i rännstenen.

Från inomhusperspektivet bakom byggställningen for jag sedan till bokmässan i Göteborg. Det var kul, trångt och intryck som bombarderade från alla håll; vänner ocn nya bekantskaper; lansering och signering. Kort sagt, allt det ska vara. De flesta montrar fanns på sina vanliga platser och där intervjuades ungefär samma tv- och "kultur"kändisar som alltid, nästan som om de inte åkt hem sedan förra gången. Kanske är mässan som tillvaron innanför den blå vävduken, en annan verklighet, en parallell värld. Där den stora ingången ut mot Liseberg är en portal som öppnas upp för oss dödliga en gång om året. Så nära Alice i Underlandet vi kan komma, bland hattmakare och påskharar och böcker som ställs inför dom, att vara eller icke.

Jag var där och signerade en ny sf-antologi tillsammans med de andra medförfattarna. Andra Vägar – tio nya utopier. Den nya sortens utopier som tar fäste i frågan ”Tänk om …? Kanske är det framtidsvisioner vi behöver i dessa dagar?

Kommentera

Lena Köster

Läsgalningen suktar

kan utan tvekan dagnosticeras som läsgalen"

Vad är en bokmässa annat än stökig, trång, stressig och... fullkomligt underbar! Fast det blev ingen för mig i år. Så nu sitter jag här med ett sug. Ett vacum som vill fyllas av...

...väntade och oväntade möten med bekanta och obekanta författare, seminarieupplevelser, sorlet och trängseln runt förlagsmontrar och småscener.

Jag hade velat delta i manifestationen för ett gott flyktingmottagande.; hade velat läsa eget material från nya boken och kommande diktsamlig på poesiscenen; hade velat lyssna på och fika med författande och forskande vänner som Anna Ehn - nu är "Läskigt Sally!" i boklådorna - och Åsa Warnqvist.

Och jag hade velat fylla en stor bag med böcker av alla de slag. Kanske något nytt från förlagen Sekwa, Beijbom, Weyler och Vertigo. Den där känslan när man far hem på det fullsmockade tåget med rågad väska och extra kassar med böcker. Anteckningar efter intervjuer som ska bli artiklar. Och hjärnan proppad med minnen av möten. Aaargh#%&€!

Det får bli nästa år.

Ett varmt grattis till alla författare, läsare och förläggare, som haft sådana där goda, spännande, inspirerande, roliga, svettiga dagar på Bokmässan!

PS. Fick ni böcker över, (deckare, poesi, romaner, serier, essäer...) får ni gärna skicka dem till mig. Jag kan utan tvekan diagnosticeras som läsgalen. So be it.

PPS Ja, jag erkänner. Boktiggaren, c'est moi. Möjlig titel på en bok, Boktiggaren?

PPPS Bästa böckerna på Bokmässan? Någon?

Kommentera

Carl Magnus Juliusson

Anteckningar från en bokmässa

Det har hunnit gå ett par dagar sedan bokmässan slagit igen sina dörrar och det är väl dags att även jag skriver några rader på temat.

Vad jag än i vanliga fall brukar tycka om att befinna mig bland asmycket – och då menar jag asmycket – folk på shoppninghumör, redo att sätta sprätt på de sista som blivit kvar efter månaden, tycker jag ändå jättemycket om bokmässan – även om den tornar sig mot himlen som en nästan köpcentrumlik borg av montrar, förlag, rulltrappor, caféer och jag vet inte vad. 

Visst – det handlar i mångt och mycket om att köpa grejer. Men det är trots allt (någonstans) en annan sak när det kommer till böcker. Och bokmässan handlar ju dessutom om så mycket mer än bara om böcker: lika mycket handlar den om seminarier, läsningar, föreläsningar, boksläpp, signeringar, möten, mingel, litterära sällskap, föreningar, osv, osv.

Det är en hyllning till boken – till litteraturen i stort rent utav. Och det är fint, tycker jag.

Läs hela inlägget ...

Kommentera