Joanna Górecka
Jag fortsätter vara arg och håller utkik efter dicklitt
På tal om skepsis mot det kvinnliga författarskapet. Jag lyssnar ofta på en dokumentär från P1 som heter Vad spelar könet för roll? som handlar om vilka roller skådespelerskor får spela på teatern.
Ni kanske kan gissa vad det handlar om för roller. Ofta tråkiga stereotypa roller skrivna av män. Rollfigurer som gärna ska hålla käften, svimma eller dö när de inte är upptagna med att fläkta sig eller rodna.
Jag tycker att dokumentären säger mycket om vårt samhälle.
Det finns en sekvens där Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten intervjuas.
Reportern frågar.
- Kan det finnas någon kvinnlig Strindberg som blev bortskuffad för att hon inte… fick finnas?
- Nej, det kan man säga att det inte göra. Det är inte något som skulle gå att skuffa undan.
- Är det så?
- Nej. Det finns ingen kvinnlig Goethe eller kvinnlig Beethoven.. det är sådana gigantiska författarskap… det finns ingen kvinnlig Shakespeare.
Det gör mig nästan lite fnissig. Kvinnor hade inte mycket tid eller utrymme att vara genier på nämnda geniers tid, de var upptagna med att försöka att inte kvävas av alla korsetter och kyskhetsbälten samhället hade låst dem i. Men håller du inte med mig om att det rimligen borde ha funnits ett och annat kvinnligt geni inlåst i alla burar?
Nej, Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten. Det finns ingen kvinnlig Strindberg. Men glöm inte att det inte finns någon manlig Victoria Benedictsson, det finns ingen manlig Charlotte Brontë, ingen manlig Virginia Woolf, Sylvia Plath, Emily Dickinson, Karin Boye, Marguerite Duras, Djuna Barnes, Jane Austen och jag kan fortsätta rabbla tills jag tappar tungan.
Samma radiodokumentär. En annan dramatiker drar i till med att säga:
- En kvinnlig Dostojevskij, hur fan hade det sett ut?
Han erkänner visserligen att Emily Dickinson var briljant, men hon var ett sprött geni, hennes författarskap var som glaaas, inte lika explosivt eller våldsamt som ett manligt författarskap. Det explosiva och våldsamma, det traditionellt manliga, verkar enligt den talande naturligtvis stå över det spröda, traditionellt kvinnliga.
Nanna Johansson skriver förresten briljant om det här http://www.politism.se/nanna-johansson/man-som-ar-ointresserade-av-kvinnor/ – män som inte vill läsa böcker skrivna av kvinnor.
Vill förresten göra en shoutout till alla bokhandlar: var är all dicklitt? För könssorteringen är inte jämställd i bokhandlarna. Böcker som handlar om kvinnor har redan en egen vedertagen rubrik - chicklitt, medan böcker som handlar om män befinner sig i ingenmansland. De kan tydligen vara allt mellan romaner till deckare till geniaaaaliska, explovisa och våldsamma.
Taggar: #arg #dicklitt #chicklitt #feminism #jämställdhet #könssortering
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Vesna Prekopic
"Fittstim"-frågorna lika viktiga nu som då
De senaste dagarna har debatten om feminism och antifeminism minst sagt rört upp känslor. Redan innan sändning hade "Fittstim - min kamp" fått så mycket uppmärksamhet, att när det väl sändes måste champagnekorkarna flugit högt bland alla ansvariga på svt. Programmet skulle undersöka om feminismen har gått för långt och förutom att själva frågeställningen provocerade, så provocerade programledaren och huvudpersonen Belinda Olsson bara genom att ha gjort programmet.
Avdelning: Fakta Taggar: #fittstim #feminism #antifeminism #jämställdhet
Kommentera
Sonja Abrahamsson
Tankar kring SCUM-manifestet
Slutligen tog jag ändan ur vagnen och läste det omtalade SCUM-manifestet av Valerie Solanas. Jag ville se vad the fuzz var about som jag brukar säga när jag inte fattar nånting om något som är allmänt omtalat.
SCUM-manifestet är lite som bibeln: många har läst andras tolkningar av skriften och gett egna utlåtanden därefter, i stället för att själva läsa boken för att kunna bilda sig en mer självständig uppfattning.
Avdelning: Klassiker Taggar: #feminism #jämställdhet
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Anmäl textfel
