Carolina Landin

Bok- presentation:	Plommonträdet
Författar- presentation:	Ellen Marie Wiseman

Om krigets fasor, och om skuld

Det tog ovanligt lång tid för mig att komma in i den här boken – gång på gång la jag ner den igen och tog upp andra böcker som verkade roligare och mer lättlästa. Förvisso inleds Plommonträdet av många och långa beskrivningar: den lilla tyska staden ska beskrivas, alla rummen i huset där Christine bor ska beskrivas, gatorna, trädgården, mormors utseende, Christines älskade Isaacs hårfärg, ögonfärg, kläder och längd, skogarna som ligger kring staden. Men jag brukar inte ha problem med långa beskrivningar. Inte egentligen, om de på så vis fint målar upp en miljö för mig och det gjorde dessa. Rena idyllen. Det som fick mig att hela tiden lägga ner boken var just det att jag visste att den skulle handla om andra världskriget. Att den skulle bli jobbig att läsa. Jag har läst så många böcker om andra världskriget och visste vad jag hade framför mig. Förtvivlan, sorg och ilska. Att läsa om krigets fasor och om vad människor är kapabla att göra mot varandra är hemskt. Men ändå på något sätt nödvändigt.

Läs hela inlägget ...

Kommentera