Mattias Lönnebo
Bibeln och krutrök
The Jerusalem man – David Gemmell
En postapokalyptisk fantasytrilogi om Jon Shannow
Wolf in Shadow (1987) (first published as The Jerusalem Man)
The Last Guardian (1989)
Bloodstone (1994)
Avdelning: Fantastik Taggar: #western #postapokalyptisk #kristen #bibeln
Kommentera
Mattias Lönnebo
En handbok är också en bok
Det har blivit ett ”himla liv” kring Svenska kyrkans förslag till ny Kyrkohandbok. En kyrkohandbok är alltså boken med gudstjänstritualerna. Exempelvis dopritualet, eller högmässan, eller hur man genomför en begravning. Där finns även musiken, med de sakrala melodierna, flera med medeltida anor, och andra nyskrivna, som framförs under liturgin. Det kan tex vara den sång prästen sjunger inför nattvarden – ”Upplyft era hjärtan” ( Sursum Corda). Poängen är att de förvalda bönerna och musiken gör att gudstjänstdeltagarna kan vila i liturgin, känna igen sig och uppleva något stort och heligt, oavsett ”vart du dig i världen vänder”. Ett slags meditation i gemenskapen.
Avdelning: Fakta Taggar: #svenska kyrkan #Handbok #liturgi #kristen
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Mer extremt att vara kristen i dag
Religionshistorikern David Thurfjell har undersökt svenskarnas förhållande till den kristna tron. Boken heter ”Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen”. Han presenterade den i tisdags på Tranströmerbiblioteket, Medborgarplatsen. Jag var närvarande och tyckte det var ett intressant och bra föredrag. Thurfjell talade engagerat utan manus. Evenemanget ingick i serien Bokbazaren som är ett samarbete mellan biblioteken och förlagen, i detta fall Molin & Sorgenfrei förlag.
Sverige har en stor andel ”genomfört sekulariserade”. Där tillhör vi det absoluta fåtalet av bara några länder i hela världen. Endast 23 procent av svenskarna är aktivt religiösa och tror att Gud finns. Det är lite pinsamt att vara kristen i dag. Till och med bland präster! enligt författaren.
Thurfjell har intervjuat människor på Södermalm och där hittat mittfåran. Den har ett tvehågset och mångfacetterat förhållningssätt. Man kan vara positiv till någon form av andlighet, vara ”lite buddhist”, är kanske medlem i Svenska kyrkan men tror inte på dess lära. Författaren själv tillhör denna mainstreamgrupp. Han söker förklaringen bakåt i tiden.
Vår lutherska kyrka hörde tätt ihop med reformationen och tillblivelsen av Svea rike. Thurfjell kallar dagens svenskar för de ”postkristna”. Varför? Jo, han hänför det till en förändring av språkbruket. Kyrkan höll förr ihop samhället. Den var ett ramverk som reglerade familjen och sexualiteten. Mycket kunde ingå i begreppet kristen: att man aktade naturen, var generös mot sina medmänniskor och gick till gudstjänst. Endast det sista anses vara specifikt kristet i dag. I enhetssamhället var den kristen som var döpt.
Nu har begreppet snävats in påtagligt. Och det har i sin tur ingått i en större utveckling. Både Jesus och Luther vände sig mot stela hierarkier, senare pietismen på 1600-talet och ur den frikyrkorörelsen. Statskyrkan vände sig mot denna väckelse i början av 1900-talet och försökte med den så kallade folkkyrkorörelsen inkludera hela svenska folket i sin kyrka. Men man gav upp och blev en statskyrka på defensiven. År 2000 skildes kyrkan från staten. Mittfårans trosuppfattning skiljer sig inte mycket från den som blivit Svenska kyrkans, menar föredragshållaren. Han anser att dess ledning, K G Hammar och Antje Jackelén, predikat och predikar allmän hygglighet.
Det har alltså blivit mer ”extremt” – mitt ord – att vara kristen men inte att tillhöra Svenska kyrkan. Thurfjell framhåller det faktum att Humanisternas Christer Sturmark på sin sida och Pingstkyrkans Stanley Sjöberg på den motsatta är överens om vad det innebär att vara kristen i dag.
Avdelning: Fakta Taggar: #Bokbazaren #Tranströmerbiblioteket #kristen #Svenska kyrkan
Kommentera
Mattias Lönnebo
Fantasyklassikern - Min morbror trollkarlen av CS Lewis
Få fantasy/barnböcker har blivit så älskade och populära som CS Lewis böcker om barnen, lejonet Aslan och den förtrollade garderoben som är en hemlig väg till landet Narnia. Otaliga filmer, TV-serier, radiodramatiseringar vittnar om detta, men särskilt försäljningssifforna. Bara böckerna har sålt över 100 miljoner exemplar i 47 länder! Förutom att vara ett spännande sagoäventyr är berättelserna även späckade med mytologiska varelser och symboler från bland annat det antika Grekland, men också många kristna paralleller. Mest tydligt kanske det kan märkas när lejonet Aslan offras på stenbordet men återuppstår. Böckerna är definitivt allegoriskt skrivna.
På bilden syns min barndoms samling av "Narnia" Den har jag kvar.
Berättelserna är konkreta för att kunna läsas av en yngre målgrupp, ganska berättande i tonen (på ett lite gammaldags vis) och mycket genomtänkta och fantasifulla. Det är närmast perfekt högläsning för barn som genast lever sig in i de roliga och finurliga karaktärernas upplevelser. Man kommer med barnen in på frågor om ”ont och gott” och på ”varför man ljuger” eller ”vem som är modig”. I den första boken får barnen stifta bekantskap med magins värld genom förtrollade ringar. I senare böcker sker det bland annat genom kurragömmaleken i en garderob.
Ibland kan kanske vissa skildringar upplevas som problematiska. Fiendefolket från Calormen har turbaner och kroksablar och dyrkar en demon. Man associerar lätt till att det främmande kommer från ”österlandet”. Är detta rasism? Han levde i ett homogent samhälle och ville förmodligen helt enkelt skildra fienden från Calormen som ”exotiska” jämfört med de talande djuren och barnen i Narnia. Människorna i Calormen skildras både som onda och goda, som sammansatta personligheter, och att det inte handlar om rasen utan att det är deras onda härskare som orsakar fientligheten. Så här hade man ändå inte skrivit i dag till nutidens multikulturella läsare. CS Lewis var i detta ett barn av sin tid.
Lewis var i sin ungdom intressant nog en övertygad ateist, men genomgick en omvändelse och blev kristen. Han blev professor i medeltids- och renässanslitteratur vid Magdalene College, Cambridge. Som en god vän med Tolkien diskuterade de sina verk med varandra. Det verkar som om Tolkien inte gillade Narniaböckerna, som han uppenbarligen tyckte var överlastade med för många olika varelser och för övertydliga. Nu vet vi att både Tolkien och Lewis fann sina läsare. Det är vi glada för.
Avdelning: Fantastik Taggar: #nostagi #fantasi #barnbok #allegori #kristen
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Anmäl textfel
