Maria Sidén

Bok- presentation:	Tjänarinnans berättelse
Författar- presentation:	Margaret Atwood

Recension av Tjänarinnans berättelse

Orginaltitel The handsmaids tale översatt av Maria Ekman

Jag har syndat grovt. För det första såg jag tv-serien före jag läste boken. Sedan hade jag en inre konflikt, jag var faktiskt inte sugen på att läsa boken..Jag hade ju sett den! Annars ser jag litteratur och film som två kompletterande konstformer, som för mig innebär en chans att exempelvis få ännu mer av min älskade Harry potter och hans värld.

Trots dessa låga förväntningar satte Atwood djupa spår i tankebanorna och känslorna var många, men den största var en rädsla för framtiden. Boken är inte lång, inte direkt svårläst, men den som blir lämnad oberörd och obekymrad bör låta sig undersökas...Framförallt är boken riktigt, riktigt bra. Men så är den ju skriven också skriven av Atwood, en av de kvinnor som hänförde världen när de klev in i männens och sci-fi litteraturens värld på 1970-talet.
Tjänarinnans berättelse för oss till en nära framtid. I denna dystopiska framtid i USA någonstans får vi genom tjänarinnan Ofred ta del av både före och efter samhället tagits över av religiösa extremister i ett patristiskt samhälle. Utåt sett var syftet ädelt, att kvinnorna skulle skyddas, mot de ökande våldtäkterna och våldet. Men en dag kunde Offred inte ta ut pengar, hennes konto var stängt. Hon fick sparken från sitt jobb. Makthavarna tillåter plötsligt inte kvinnor att göra mycket, varken utbilda sig eller ens läsa böcker. Kvinnor som begått brott tidigare, såsom föda barn utanför äktenskapet fångas, de fruktsamma får likt Ofred tjäna som avelssto i finare familjer. 

Tjänarinnan, Offred tillhör dem i samhället som fortfarande kan vara fertila, hon är en av de kvinnor som placeras hos en anförare och dennes hustru. De utför en ritual för fruktbarheten inspirerad av en berättelse ur gamla testamentet, anföraren försöker göra offred gravid, hustrun sitter bakom Offred under samlaget (offred vill dock inte kalla det ett samlag). Även vid födseln betraktas tjänarinnan som ett verktyg och hustrun medverkar genom att imitera processen...

Samhället blir hjärntvättat, att det sjunkande födslotalet beror ett syndigt leverne av kvinnan, fri abort och sexuellt överförda sjukdomar. En radioaktiv katastrof har dock gjort många sterila, att männen också lider av infertilitet nämner du inte om du inte vill bli bokstavligt talat ,upphängd på en vägg, för att statuera exempel, för illojalitet mot staten. Staten har ögon överallt. Offred upprepar lydigt böner och svarar sina arbetsgivare artigt. Men inom sig gör tankarna revolt.
Hon plågas av minnen från sitt förra liv, sin man och dotter. En dag öppnas en möjlighet till bättre tider...

Boken påverkade mig mycket mer än jag trott. Jag läste den samtidigt som diskussioner i sociala medier kring #metoo uppkom. Där kvinnor solidariskt med en status #metoo talar om att de också utsatts för sexuella övergrepp.
Tankarna snurrade...Vi lever ju också männens värld, det är jag väl medveten om. Så fort det händer något såsom krig, miljökatastrofer.. i världen, då drabbas kvinnorna värst. Sverige är/skulle inte vara ett undantag. Vi har redan surrogatmödrar och sämre rättigheter för kvinnor, vem vet vad som kan vara nästa steg...

När Atwood skrev boken tänkte hon på 1600-talets puritanska och häxprocessande nybyggare i New England, men även  på hur snabbt länder som Iran och Afghanistan några år tidigare hade tagit ifrån kvinnor deras rättigheter... I en intervju med tidningen Haaretz  säger hon "Demokratin är skör, Vi tenderar att ta dess beständighet för given. Och särskilt skör är den för kvinnor." Hon är även orolig över de vad de konservativa ägnar sig åt, ledda av Donald Trump. Hon menar att kvinnor och barn kommer att fara illa. Abortlagstiftningen är allvarligt hotad. Det är ju ett av inslagen i hennes bok.

Jag somnar oroligt i natt och hoppas att Tjänarinnans berättelse är en fiktion och inte en förutsägelse...

Kommentera