Lena Köster
Karl G Fredriksson död
Författaren och översättaren Karl G Fredriksson avled 10 oktober. Plötsligt känns Uppsala en smula ödsligt. Astrid Lindgrens uttryck "fattas oss" känns mycket relevant.
Karl G kallades Fredrik av hustru Lilian och vännerna. Tillsammans utgjorde Fredrik och Lilian en enhet inte bara i privatlivet, utan också till stor del i arbetet som författare och översättare. Båda dessutom ledamöter i Svenska Deckaralademien.
Att en sådan enhet kan falla isär är inte till att begripa.
Deckare översattes, böcker och småskrifter författades och författare utspisades i det Fredrikssonska hemmet. Själv minns jag en middag med en från början trött och tjurig bokturnérande Elizabeth George, som så småningom tinade upp i det upsaliensiska sällskapet.
Deckare, viktorianska spöhistorier, kuriosa i Uppsala, lärobok och studiehandledning i deckargenren för skolan, bok om Gluntarne och Gunnar Wennerberg fanns på den Fredrikssonska familje/jobbagendan. Liksom julskrifter till vännerna från decenniers cykelturer i England, anekdoter om vänskapen med deckardrottningen PD James och mycket mycket annat.
Med värme minns jag den store, rolige, bildade Fredrik. Och med samma värme går mina tankar nu till hans hustru Lilian, som i dagens UNT i dödsannonsen citerar WH Audens berömda dikt om sorg... att inget gott kan komma ut av detta.
So be it.
Taggar: #författare #öv ersättare #kritiker #föreläsare #spökhistorier #Gluntarne #Deckarakademien #dödsfall
Carolina Landin
Otäcka böcker - de både ger mardrömmar och obehagsrysningar
Jag håller med min LitteraturMagazinet-kollega Henrik Elstad om att Fredagsenkäten ju måste gälla hela helgen? Jag fick nämligen fundera ett tag över några av frågorna och undrar nu vad det är som gör att en slags bok ger mig mardrömmar men ändå är så bra att jag vill läsa om den – medan en annan sorts bok ger mig olustkänsla bara genom sin titel och jag skulle aldrig läsa om den om jag så fick betalt?
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #fredagsenkäten #spökhistorier #klassiker
Sebastian Lönnlöv
Coraline (Neil Gaiman)
"Den andra mamman satt i soffan (...) Hon tryckte in ännu en kackerlacka i munnen, och så ännu en, som om hon suttit med en påse chokladrussin i knät. Hennes stora svarta knappögon stirrade rätt in i Coralines ljusbruna. Hennes glänsande svarta hår slingrade och vred sig över nacken och axlarna som om det blåste för vinden; en vind som inte nådde Coraline."
Som sagt, jag läser aldrig skräck, förutom kurslitteratur om mördarbakterier och obotliga sjukdomar. Nu har jag dock läst Coraline, som väl bäst kan rubriceras som skräck för barn. Och läskigt är det! Samt väldigt charmigt skrivet. Inte i paritet med de stora barnboksklassikerna, men det skulle inte förvåna mig om Coraline lever vidare i några generationer; den är tillräckligt tidlös.
Läsvärt för alla inte alltför lättskrämda individer, oavsett ålder. Coraline väcker definitivt min lust att läsa mer barnböcker!
Betyg: 6/10
Avdelning: Barn Taggar: #recension #fantasy #skräck #spökhistorier
Carolina Landin
Gastar och gengångare
Men ändå är jag besviken på den här boken.
Avdelning: Barn Taggar: #recension #sågning #spökhistorier #7-9 #9-12
Carolina Landin
Onkel Montagues spökhistorier
Edgar brukar på loven gå till sin onkel Montague, som bor bortom skogen i ett mörkt och dystert hus. Det är lite läskigt att gå genom skogen, och onkel Montague själv är ingen man blir särskilt lugnare av. Inte hans tjänare Franz heller, som Edgar aldrig någonsin har sett. Edgar får inte gå runt i sin onkels hus, utan bara gå direkt till hans arbetsrum. Och väl där brukar onkeln kalla på Franz som kommer med te och kakor. Men Franz stannar utanför dörren och Edgar har alltså inte ens sett hans händer som överräcker brickan. Man kan ju undra varför Edgar fortsätter med att gå till sin onkel när det är såpass obehagligt, det hela. Jo - det är så att onkeln är en mästare på att berätta historier. Allra mest spökhistorier.
Anmäl textfel
Sök bok/författare/artikel