Arga Bibliotekstanten

Dear God, please help me

Folk som läser i tidskriftshörnan sitter med fladdrande öron. Kollegan borta i informationen tjuvlyssnar också, med illa dold munterhet"

En helt vanlig eftermiddag ringer det i lånedisken. Jag svarar: Biblioteket, låneexpeditionen.
-Är det hemtjänsten? Det är Inga på X-gatan. Jag ville bara säga att Marianne behöver inte komma i eftermiddag för jag är inte hemma då.
-Jag är ledsen, men du har ringt fel. Du har kommit till biblioteket.
-Men kan du hälsa Marianne att jag inte är hemma då?
-Nej, som sagt du har kommit till biblioteket så...
-Jag vet väl vart jag har ringt!
-Jo, men nu blev det lite fel den här gången. Vill du att jag ska hjälpa dig att hitta numret till hemtjänsten?
-Ja ja ja...
Lägger på.

Det dröjer en halv minut, så ringer hon igen. Samma öppningsharang som förra gången.
-Jag är ledsen, men du har kommit fel. Det här är biblioteket.
-Nej! Jag har ringt till hemtjänsten! Får jag prata med Marianne!
Suck. Drar ett djupt andetag.
-Nej, DET HÄR ÄR BIBLIOTEKET. DU HAR RINGT FEL NUMMER.
Vid det här laget märker jag att jag höjt rösten. Jag är ju inte säker på om hon hör illa eller fattar dåligt. Jag märker också att det stillnat runt omkring mig. Folk som läser i tidskriftshörnan sitter med fladdrande öron. Kollegan borta i informationen tjuvlyssnar också, med illa dold munterhet.
-Men kan du säga till Marianne att jag inte är hemma idag?
-NEJ, DU HAR KOMMIT TILL BIBLIOTEKET. VILL DU HA NUMRET TILL HEMTJÄNSTEN?
Klick. Tanten har lagt på.

Nästa telefonsignal kommer nästan omedelbart. Jag svarar återigen: Biblioteket, låneexpeditionen.
Tanten, uppgivet:
-Det var då själva faan...
Så lägger hon på. För sista gången.

Favorit i repris

Kommentera /Visa 3 kommentarer