Recension av Rosengädda nästa, Emma Hamberg
Feel-good med mys och livsglädje
Emma Hambergs böcker handlar ofta det som inte blev som man tänkte sig i livet men att det kanske går att ordna och alternativt blev det inte så tokigt när man väl funderar igenom det hela.
Det finns alltid en genuin feelgood-twist, lite som en karamell inslaget i färgglatt skimrande papper. Så även denna gång. Om man är på rätt humör så är det en trevlig vitamininjektion som ger precis den rätta dosen av mys, silke och sammet, samt en nypa livsglädje.
I ”Rosengädda nästa!” får vi träffa Tessan, Bror och Jane. Bror, tretton år och fixerad vid Serge Gainsbourg, bor hemma hos sina föräldrar som bråkar allt mer och det gör honom olycklig. Tessan, tjugonio, är trött på sitt inrutade liv där hon alltid har format sig efter andras viljor aldrig sin egen. Bägge två flyr, ovetandes om varandra, hem till Jane, en excentrisk sömmerska och djurräddare. Där lär de känna varandra och lär sig att bli starkare, både som personer och i sina vänskapsrelationer.
”Rosengädda nästa!” bryter inga barriärer eller ifrågasätter samhällsordningen på ett radikalt vis. Men boken är varm, glad och rolig, med en allvarsam underton som trycker på att man ska försöka vara det mesta man kan i livet och inte rätta sig efter andra, även om det kan vara svårt att bryta det och till och med orsaka mycket sorg.
Mottagen: 18 oktober 2012
Anmäl textfel