”Riktigt ljuv blir aldrig Mayröckers poesi. Det är för mycket som händer i språket, för mycket som gör motstånd, vill gå motvalls, som vägrar falla in i det tonfall som så ofta åtföljer en genre, i det här fallet de hölderlinska hymnernas. Ändå är det nog så att vi aldrig har kommit skönheten i Friederike Mayröckers litterära universum så nära som i Scardanelli. Hon tillåter sig det, för en gångs skull. Hölderlin – eller snarare den betydligt anspråkslösare Scardanelli – tillåter henne det. Det är befriad dikt vi möter.”

ur Jan Arnalds efterord

Den sedan ett halvt sekel mycket uppmärksammade österrikiska författaren Friederike Mayröcker har tidigare presenterats på svenska av ellerströms med ett dikturval, Indianhår (2005) och en prosa­bok, Och jag ruskade en älskling (2010). Båda översattes av Ulla Ekblad-Forsgren, som även står bakom denna lyhörda översättning kompletterad med ett efterord av Jan Arnald.