Människan vill hellre vilja Intet, än att intet vilja

I Bortom gott och ont från 1886 och Till moralens genealogi från 1887 möter vi den sene Nietzsches tänkande i dess mest systematiska form. Från en blickpunkt bortom rådande värderingar utforskas här vetenskapen och moralen som moraliska problem i sig. Vilket värde har sanningen för livet? Vilket värde har moralen? Genom att anlägga ett g

Människan vill hellre vilja Intet, än att intet vilja

I Bortom gott och ont från 1886 och Till moralens genealogi från 1887 möter vi den sene Nietzsches tänkande i dess mest systematiska form. Från en blickpunkt bortom rådande värderingar utforskas här vetenskapen och moralen som moraliska problem i sig. Vilket värde har sanningen för livet? Vilket värde har moralen? Genom att anlägga ett genealogiskt perspektiv utvecklar Nietzsche sin historiska kritik av moderniteten. Filosofin blir tolkningskonst och en övning i misstänksamhet, som bakom ytan söker det fördolda. Det rör sig om stridsskrifter som sätter människans självförståelse på spel samtidigt som de pekar vidare mot en annan och framtida filosofi. Båda böckerna presenteras här i fullständiga nyöversättningar av Lars Holger Holm och Peter Handberg.