Denna omarbetade upplaga har likt de tidigare översatt forskningsfältet, planerad kommunikation i allmänhet och hälsokommunikation i synnerhet till en pragmatiskt uppsättning riktlinjer för informatörer och planerare inom hälsoområdet. Den största skillnaden mellan denna bok och den andra upplagan är dels att ett nytt kapitel har tillkommit, nämligen Internet som arena för det folkhälsoförebyggande arbetet, dels att innehållet är uppdaterat vad gäller aktuell forskning.

Boken är lämplig för universitetsstudier i folkhälsovetenskap samt för studerande på olika medicinska utbildningar. Den är också av intresse för personer som i sin yrkesverksamhet behöver kunskaper om hur man via kommunikation kan främja hälsa och förebygga ohälsa.

Denna omarbetade upplaga har likt den tidigare översatt forskningsfältet planerad kommunikation i allmänhet och hälsokommunikation i synnerhet till en pragmatisk uppsättning riktlinjer för informatörer och planerare inom hälsoområdet. Den största skillnaden mellan denna bok och den förra upplagan är dels att ett nytt kapitel har tillkommit, nämligen mediernas roll som aktörer i det svenska folkhälsoarbetet, dels att innehållet är uppdaterat vad gäller aktuell forskning. Det sistnämnda gäller huvudsakligen för de avsnitt som diskuterar riskperception och medieexponering. Boken är lämplig för universitetssudier i folkhälsovetenskap samt för studerande på olika medicinska utbildningar. Läs mer om boken på studentlitteratur.se