Helena Henschen debuterade 2004 med romanen I skuggan av ett brott där hon berättade om sni mors släkt och den mörka hemlighet som vilat tungt över familjen. Boken hyllades av en enig kritikerkår och blev en bästsäljare. I sin nya roman Hon älskade skildrar Helena Henschen ett liv och en tid och dess människor mot den mörka fonden av ett krigshärjat Europa. Om I skuggan av ett brott: "Som roman betraktad är I skuggan av ett brott lysande. Som dokument över ett familjeöde gripande. Och som debutbok, ja, vad ska man säga? Enastående."

Med kärleken som drivkraft

I sin nya roman Hon älskade skildrar Helena Henschen sin farmor Signe, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel. Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar Signe mot sin far och sin uppväxt. Hon engagerar sig i kvinnofrågan men hon är också nattens drottning och hennes starkaste drivkraft är kärleken. I sitt testamente uttryckte hon en önskan att det på hennes gravsten skulle stå: Hon älskade.

»Det är lysande gjort, helt enkelt. Språkligt lyhört, närvarande, sökande i minneslagren, innehållsligt gediget och rikt. Litteratur som förmedlar historia. Historiskt stoff som blir litteratur.«

- Anneli Dufva, Kulturnytt, P1

»När Signe dog fick jag några av hennes efterlämnade föremål. Hon hade själv bestämt att just jag skulle ha dem. När jag många år senare av en tillfällighet hittar kartongen, träffas jag i hjärtat av påfågelsfjädern, hennes stora hårkam av sköldpadd och en liten flaska med knappt förnimbar doft av ambra.

Det är som om Signe viskar till mig: Här är jag!«

Så inleder Helena Henschen romanen om sin farmor Signe Thiel, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel.

Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar hon mot sin far och sin uppväxt. Hon är borgardottern som syns i Stockholmsvimlet med anarkister och blåstrumpor och rör sig i kretsen runt Ellen Key. Under andra världskriget öppnar hon sitt hem för judiska flyktingar och inför hotet om en tysk ockupation av Sverige deltar hon i arbetet med en svensk motståndsrörelse.

Men hennes drivkraft är också kärleken. Hon får sex barn, gifter sig och skiljer sig två gånger och inleder sedan ett livslångt och passionerat förhållande med den tyske hjärnforskaren Oskar Vogt, på 1920-talet Berlins mest efterfrågade hypnotisör.

Signe dör 1969. I hennes testamente finner man önskan att det på gravstenen ska stå: Hon älskade.

Hon älskade är Helena Henschens berättelse om sin farmor Signe Thiel, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel.

Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar Signe mot sin far och sin uppväxt. Hon är borgardottern och överklassflickan som syns i Stockholmsvimlet med anarkister och socialister och deltar i kampen för ett nytt samhälle. Hon engagerar sig i kvinnosaksfrågan, blir ordförande för Fredrika Bremerförbundets Stockholmsavdelning och rör sig i kretsen runt Ellen Key.

Signe är judinna och under andra världskriget deltar hon i uppbyggnaden av något som skulle bli en svensk motståndsrörelse. I sitt hem Rosenvik på Djurgården gömmer hon judiska flyktingar.

Men hon är också nattens drottning och hennes starkaste drivkraft är kärleken. Den löper som en röd och brinnande tråd genom hennes liv. Hon får sex barn och gifter sig och skiljer sig två gånger och inleder sedan ett livslångt och passionerat förhållande med den redan gifte tyske hjärnforskaren och psykiatern Oskar Vogt.

När Signe dör 1969 uppfyller man hennes önskan att på hennes gravsten låta gravera in orden Hon älskade.

»När Signe dog fick jag några av hennes efterlämnade föremål. Hon hade själv bestämt att just jag skulle ha dem. Men eftersom jag inte förstod vad hon givit mig, kastade jag bara en förströdd och ointresserad blick på grejerna och slängde ner dem i en kartong som jag sedan ställde på en hylla högt upp i garderoben. När jag många år senare av en tillfällighet hittar kartongen, träffas jag i hjärtat av påfågelsfjädern, hennes stora hårkam av sköldpadd och en liten flaska med knappt förnimbar doft av ambra. Den lilla gipskopian av Eros finns där också, androgynen med smärta i blicken, outsäglig smärta. Det är som om Signe viskar till mig: Här är jag, nattens drottning.«

Så inleder Helena Henschen sin berättelse om sin farmor Signe Thiel, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel.

Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar Signe mot sin far och sin uppväxt. Hon är borgardottern och överklassflickan som syns i Stockholmsvimlet med anarkister och socialister och deltar i kampen för ett nytt samhälle. Hon engagerar sig i kvinnosaksfrågan, blir ordförande för Fredrika Bremerförbundets Stockholmsavdelning och rör sig i kretsen runt Ellen Key.

Signe är judinna och under andra världskriget deltar hon i uppbyggnaden av något som skulle bli en svensk motståndsrörelse. I sitt hem Rosenvik på Djurgården gömmer hon judiska flyktingar.

Men hon är också nattens drottning och hennes starkaste drivkraft är kärleken. Den löper som en röd och brinnande tråd genom hennes liv. Hon får sex barn och gifter sig och skiljer sig två gånger och inleder sedan ett livslångt och passionerat förhållande med den redan gifte tyske hjärnforskaren och psykiatern Oskar Vogt.

När Signe dör 1969 uppfyller man hennes önskan att på hennes gravsten låta gravera in orden Hon älskade.

0

Helena Henschen skriver om sin farmor Signe, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel. Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar hon mot sin far och uppväxt. Hon är borgardottern som syns i Stockholmsvimlet med anarkister och blåstrumpor och rör sig i kretsen runt Ellen Key. Under andra välrdskriget öppnar hon sitt hem för judiska flyktingar och inför hotet om en tysk ockupation av Sverige deltar hon i arbetet med en svensk motståndsrörelse. Men hennes drivkraft är också kärleken. Hon får sex barn, gifter sig och skiljer sig två gånger och inleder sedan ett livslångt och passionerart förhållande med den tyske hjärnforskaren Oskar Vogt, på 1920-talet Berlins mest efterfrågade hypnositör. Signe dör 1969. I henens testamente finner man önskan att det på gravstenen ska stå "Hon älskade".