Denna bok är en retrospektiv studie som beskriver behandling av patienter med psykosocial och diffus problematik som man inte kan hjälpa med sedvanlig diagnostik.

Behandlingsmodellen har vuxit fram ur en den kliniska vardagen som socialläkare och medicinsk konsult i nära samarbete med socialsekreterare och teamets kurator.

Studien pekar på betydelsen av att vid en psykosocial rehabilitering kartlägga personens upplevelse av hälsa samt känslomässiga tillstånd och motivation. Den av författaren utvecklade metoden är en livshistoriecentrerad utredningsmetodik med centrering kring fyra teman: privata händelser, offentliga händelser, patientupplevelse med betoning på känslor samt medicinska uppgifter. Metoden är både en

utredningsmetodik och ett led i behandlingen, då den skapar sammanhang och ibland även en mening i personens liv.

Syftet med boken är att visa på ett av många redskap som kan användas i arbetet med personer med både medicinsk och psykosocial problematik. Den visar också på vikten av att koppla beteendevetare till läkarteamet och ger även möjlighet till ett gemensamt språk för dessa yrkesgrupper.

Boken vänder sig till läkare och annan sjukvårdspersonal samt beteendevetare som möter personer med både medicinsk och psykosocial problematik.