Ingrid Dreyer är 48 år och framgångsrik arkitekt. Hon befinner sig på en konferens i Stockholm när hon får ett telefonsamtal: hennes femtonårige son Jonas har blivit gripen för ett grovt våldsdåd.

Tillvaron skakas i grunden, och under de fyra dagar som följer tvingas hon möta verkligheten med öppna ögon. Varför har hennes liv alltmer kommit att likna en återvändsgränd? Är de bästa åren redan förbi? Och har hon i så fall sig själv att skylla?

Fyra dagar i mars är en tät och komplex berättelse vars centrala tema är förhållandet mellan barn och föräldrar. Om hur det är att vara dotter till en dotter till en dotter. Om ränderna som aldrig går ur, om passion, uppbrott och ensamhet.

Om moderskap, passion och ensamhet

Ingrid Dreyer är 48 år gammal och en framgångsrik arkitekt. Hon befinner sig på en konferens i Stockholm när hon får ett telefonsamtal: hennes femtonårige son Jonas har blivit gripen för ett grovt våldsdåd.

Tillvaron skakas i grunden, och under de fyra dagar som följer tvingas hon möta verkligheten med öppna ögon. I minnet genomlever Ingrid sin ensamma barn- och ungdom, sitt havererade äktenskap, det åtta år långa förhållandet med en äldre, gift man, ett förhållande som inte längre tycks ha någon framtid. Och inte minst sin relation till den son som nu känns som en främling. Hur hon har hamnat i denna situation och varför har hennes liv alltmer kommit att likna en återvändsgränd? Är de bästa åren redan förbi? Och har hon i så fall sig själv att skylla?

Har hon gjort samma misstag som sin mor, den självupptagna journalisten Berthe, och sin mormor Ada, en gång känd och firad författare? Är deras livshistorier bara variationer av samma egoism förklädd till frihetslängtan?

Fyra dagar i mars är en tät och komplex berättelse vars centrala tema är förhållandet mellan barn och föräldrar. Om hur det är att vara dotter till en dotter till en dotter. Om ränderna som aldrig går ur, om hur man präglas, om passion, uppbrott och ensamhet.

"Det är en mästerlig roman. Relevant och brännande aktuell för alla som en gång var och idag har barn. Med huvudpersonens egna ord: 'Jaja, vi är bara människor, döm oss inte, för alla har sina skäl, men ursäktar det att man är en skitstövel mot sina barn?"

Berglingske Tidende