Hur uppstod den speciella magin i Karen Blixens »fantastiske fortællinger«? Hur såg den samtida svenska publiken på Blixens författarskap, gåtfulla person och äventyrliga liv? Och varför fick hon aldrig Nobelpriset?

Professor Ivo Holmqvist har sammanställt ett brett urval svenska synpunkter på Karen Blixen: nyskrivna analyser och klassiska essäer samt en omfattande bibliografi.

När akademiledamoten Knut Ahnlund för trettiofem år sedan recenserade några nya böcker om och av Karen Blixen konstaterade han att intresset för henne »har hållit sig förvånansvärt levande. Det är femton år sedan hon dog och denna kritiska tid i skärselden har hennes eftermäle uthärdat segerrikt.« Ännu ett halvsekel efter hennes död låter sig detta sägas: Karen Blixens berömmelse har hållit sig vid liv i högsta grad, även öster om Öresund.

I denna samling av svenska texter om Karen Blixen blandas nyskrivna artiklar med tidigare publicerade. Bidragen av Crister Enander, Christina Gullin, Inger Littberger Caisou-Rousseau och Moa Matthis är nya, övriga (av Bang, Jolo, Olof Lagercranz, Kjell Espmark, Sigrid Combüchen och många andra namnkunniga skribenter) varierar i ålder, från debutåret 1934 och framåt.

Här berättas om möten med Karen Blixen, om hennes bror Thomas Dinesen, och om Rungstedlund; om Blixens afrikanska år och den bok som blev resultatet av dem, liksom dess svenska version och översättare. Karen Blixens svenska förlagskontakter med Bonniers och med agenten Lena Gedin behandlas, och så även de invecklade turerna kring Blixens uteblivna Nobelpris.

Därefter görs djupdykningar i författarskapet först i dess helhet, sedan i enskilda noveller, jämte jämförelser med bland andra August Strindberg. Ett urval svenska recensioner och essäer från 1934 och fram till Blixens död följs av en omfattande bibliografi. Förhoppningen är att den nutida läsaren ska finna anrättningen lika mångskiftande och litterärt smaklig som Babettes festmåltid.