Finns det ett bäst-före-datum på kompisar? undrar mellanstadietjejen Elin, när bästa vännen plötsligt börjar göra sig till för en kille och slutar vara sig själv. Fristående fortsättning på "Jag heter Elin", träffsäkra berättelser om vardagen. Andra boken i en serie, som blir flera delar.
REA-titel. 2006

Finns det ett bäst före-datum på kompisar? Bäst före killintresse? Mellanstadietjejerna Elin och Tessan vägrar klä sig i korta, trånga tröjor mitt i vintern, de vägrar mascara och går ganska hårt åt de tjejer i klassen som bara fnittrar och borstar håret så snart killarna syns till i korridoren. Men Elin får lära sig att inte döma ut en kompis bara för att hon plötsligt klär sig som en "modedocka". På en resa till Dalarna träffar Elin Sigge som vågar vara öppen och rakt på sak. Sigges ärlighet inspirerar Elin till att försöka vara lika rak, när hon kommer tillbaka till Stockholm. Men det är så svårt och Elin känner sig förvirrad och osäker. Hon är till råga på allt tillsammans med Martin utan att de egentligen ses eller att hon faktiskt är kär i honom. Elin blir trött på att allt verkar handla om kärlek, till och med mormor träffar en som heter Helmer. Tessan, som klätt upp sig i kjol och inte varit riktigt sig själv, slutar till sist att göra sig till inför Cosmo och då blir naturligtvis Cosmo förtjust i henne, den riktiga, vanliga Tessan ... I den andra boken om Elin skriver Katarina Ros om att våga vara sig själv och tolerera att andra också är sig själva. Precis som "Jag heter Elin" är detta perfekt läsning för alla mellanstadietjejer. Och killar.