LitteraturMagazinets recension
av Rövarna i Skuleskogen., Kerstin Ekman
Historien i en fascinerande trollspegel
Kerstin Ekman har sedan debuten 1959 etablerat sig som en av våra mest namnkunniga författare. Hon är ledamot i Samfundet De Nio och tidigare ledamot i Svenska Akademin. Hennes breda författarskap sträcker sig från detektivromaner till operalibretto. "Rövarna i Skuleskogen" utkom för första gången 1988.
Kerstin Ekman berättar med sedvanlig språklig finess historien om Skord, ett troll från de ångermanländska skogarna på Skuleberget. Han lockas ur sin trolltillvaro av pannkaka, det goda, och dras in bland människorna genom att imitera dem som ett barn. Härefter blir han mer och mer mänsklig genom seklerna. Ekman gör sju separata nedslag i Skords långa liv och historiens lopp, från trettonhundratalets norrländska medeltid till artonhundratalets förindustriella Sverige.
1988 fascinerades jag av Ekmans trovärdiga framställning av en trollfigur i en realistisk roman, det rika händelseförloppet, oväntade vändningar och kombinationen av genrer. I dag läser jag en djupare berättelse, där civilisationskritik, underifrånperspektiv och mänskliga brister och tillkortakommanden lyser mellan spjälorna i ett storslaget historiebygge.
Genren korsar en slags magisk realism med historisk fantastik, samtidigt som Ekman speglar en uppväxtroman för det moderna samhället i sin hjältes långa liv. Samhället utvecklar sig från barnaårens magiska och religiösa föreställningar, över barockens övertro på betvingandet av naturen till ett förnuftigt utforskande, blickande mot den moderna industrialiseringen och naturens död. Här står Skord både för naturen själv och mänsklighetens strävan att avslöja hennes hemligheter. Men de vetenskapliga arbetssätten som växer fram tråkar ut honom och visionen om järnvägar avfärdar han som fantasifoster på sin ålderdom.
Skord drivs av att utforska världen och lära känna människornas hemligheter. Hans sagolika ursprung hjälper honom – han kan spå i kort, ta djurhamn, tala med djur och som barn till och med besvärja händelseförlopp med sin egen berättelsekonst. Han förkovrar sig inom sedermera förkastade vetenskaper som humoralpatologi, alkemi, magnetisk hypnos och galvanism.
Han tvingas gång på gång till periferin, i det samhälle han verkar i eller till civilisationens utkanter, kring Skuleberget. Hans långsamma åldrande och kontroversiella verksamheter kräver avbrott eller flykt. Jakten på framgång och kunskap driver honom ut i världen medan hans omänskliga trollnatur för honom tillbaka till Skuleskogens rövare, där minnet är kort.
Stormän, kungar och lärde passerar förbi i kulisserna, medan vanligt folks vedermödor står i fokus, genom Ekmans fullödiga personporträtt av tiggarungar, rövare, bönder, horor, soldater eller framgångstörstande alkemister. Hon blundar inte för brister, olycksöden eller grymhet utan betraktar historien utan skygglappar eller förskönande filter.
Ekmans berättarteknik varvar minnen och återblickar genom de faktiska nedslagen på ett sätt som täcker in än större delar av Skords äventyr. Hon låter sitt rika språk variera i takt med den tid som skildras, med kryddstarka tidstypiska uttryck, och väljer olika perspektiv och berättargrepp efter situationen. Ett underliggande tema genom boken är berättelsernas kraft att forma verkligheten, vilka vi är, eller fånga historien i pränt eller omskapa den i ord.
Ekman förtrollar med sitt språk, sin känsla för miljöer och tidsepoker, samtidigt som subtilare budskap anas mellan raderna. Men framför allt grips jag av hennes sprudlande berättarglädje och människokännedom. ”Rövarna i Skuleskogen” förblir en omtumlande läsupplevelse med många bottnar, nu liksom när jag först läste den i gymnasieåldern.
Mottagen: 22 juli 2018
Kerstin Ekman är själv med och skriver manus
"Grand final i skojarbranschen" blir film
Läs mer ...
Munter satir prisas i Ivar Lo-Johanssons anda
"Grand final" får stort litterärt pris
Anmäl textfel
