Det ultimata tipset finns inte

Jag tänkte att jag skulle ge dig det ultimata tipset. Inte tipset som gör att texten blir superbra, färdigställd, inskickad, antagen och en riktig kioskvältare. Åh, om jag ändå satt på det tipset! Nej, jag menar det där lilla men ack så viktiga tipset på hur man kommer igång. Över huvud taget.

Jag tänkte att jag skulle ge dig det ultimata tipset på hur du tar det första tramptaget, det som leder till nästa och nästa och nästa. Tills det rullar.

Men tyvärr. Jag kan inte ge dig det tipset, för efter några funderare kom jag på att det inte finns. Vi är många som strävar mot samma mål men eftersom vi är olika så har vi också olika behov, vanor och tillvägagångssätt.

Vi kan jämföra med fysisk hälsa. Det finns flera vägar att försöka uppnå hälsa, från superfrukostflingor till bergsbestigning med armhävningar på toppen.

• Det finns de som joggar i det tysta år efter år, ensamma i ösregnet, målmedvetet och inneslutna i sig själva.
• Sen har vi dem som under peppande tillrop från en ledare intervalltränar, regelbundet och intensivt, utan att längre lägga märke till hur det luktar i den gamla gympasalen.
• Sen har vi ju dom som spelar fotboll för att bli som Zlatan och dom som spelar fotboll för att umgås och sjunga hejaramsor.
• Och inte att förglömma, den stora massan som köper nya, dyra kläder och springer tårna av sig mellan nyår och trettonhelgen på grund av något ogenomtänkt löfte.

Skulle vi tvinga alla dessa att träna samma sport, samma dagar, efter att de ätit samma frukostflingor? Skulle de behöva springa i samma skor?

Alla som skriver behöver olika tips. Vi har de uthålliga kämparna, extremisterna, de sociala, de introverta, gamla och unga. Ja, och så de där som köper nya datorer, pennor, skrivböcker, post-it-lappar och till och med kalkstenshus på Gotland för att nå sitt mål.

Vi har de uthålliga kämparna, extremisterna, de sociala, de introverta"

Det är inte alla som har behållning av skrivarkurser, få kan köpa ett helt nytt hus. Några skriver enträget och regelbundet medan andra jobbar i intervall. Ibland beror det på att man hittat sitt sätt men ofta beror det på att man får jobba utifrån de förutsättningar man har. Det är därför de morgonpigga sitter uppe mitt i natten och de som har det för tyst hemma sitter på stamfiket och skriver. Andra skickar familjen på charter och tar på sig hörselkåpor för att få största möjliga tystnad.

Så det närmaste jag kan komma ett tips är att du ska träna. Hur du sedan väljer att lägga upp det är inte min ensak, huvudsaken är att du trivs med ditt sätt. Har du även möjlighet att påverka dina förutsättningar så försök göra det. Men för guds skull, förköp dig inte. Stor litteratur har skrivits på både pergament och sälskinn. Ingen superdator i världen kommer att ta dig i mål.

Kanske är det någon av övningarna i LitterturMagazinets skrivarskola som blir ditt första tramptag, som får det att börja rulla. Om du sedan vill utföra dem i ensamhet och hemlighet eller visa upp resultatet här på Skriv! och diskutera med andra sociala skribenter, det bryr jag mig inte om.

Jag är själv i grunden en envis ensamskrivare men har ibland vågat mig ut bland folk med mina texter, tankar och frågor. Det känns ovant men är också ganska roligt. Träna allsidigt heter det ju som bekant.

Erika Wallman

Anmäl textfel