Förhållandet mellan skolan och populärkulturen är inte det bästa. När det gäller den kultur som eleverna själva föredrar kan skolan se tillbaka på en lång tradition av misstro och kritik. Nya medier och kulturella uttrycksformer har alltid utlöst vuxen- och skolvärldens oro. Men populärkulturens betydelse och expansion fortsätter att öka och för många håller den på att bli den enda kulturen. I ett sådant läge måste skolan börja ta populärkulturens produkter och de nya medierna på allvar, och försöka hitta produktiva sätt att hantera dem som går bortom både det enkla avståndstagandet och det okritiska hyllandet.

Denna bok lyfter fram centrala frågor och belyser dem historiskt och ur ett nutida perspektiv, både nationellt och internationellt. Hur har skolan införlivat populärkulturen i undervisningen och med vilka syften? Vilken pedagogik och metodik har förordats? Hur har man sett på förhållandet mellan populärkultur och finkultur? Bokens första del behandlar dessa frågor genom att lyfta fram de historiskt dominerande förhållningssätten till populärkulturen inom svensk skola. Den andra delen presenterar några tongivande företrädare för de viktigaste positionerna i den internationella debatten om populärkultur och undervisning.

Boken ger en mängd konkreta exempel på hur lärare kan använda populärkulturellt material i sin undervisning. Exemplen som hämtats från olika stadier och skolformer i utbildningssystemet, spänner över många olika medieformer.

Boken är skriven för utbildning och fortbildning av lärare i skolans samtliga ämnen. Den kan också läsas som en introduktion till de centrala teoribildningarna om populärkulturen.

Översättning: Patricia Wadensjö