Ester adopterades från Etiopien i början av 70-talet. Hon hade överlevt fyra tuffa år på två barnhem och var nu den enda mörka flickan på mils avstånd i en liten by i de småländska skogarna. "Utsatt" är en verklighetsbaserad berättelse om en ung flickas famlande efter en egen identitet. Hon adopteras av en svensk frireligiös familj och tvingas genomleva övergrepp av såväl fysisk som psykisk art. Hennes berättelse blir en stark och vacker historia om överlevnad - trots allt.

En stark och vacker överlevnadshistoria ...

Tolvåriga Ester Jansson låg med täcket uppdraget till hakan och grät tyst. Hon kunde knappt ta in vad som nyss hade hänt. De viskande rösterna, de tunga kropparna, det där hårda mellan hennes lår.
Det var Magnus och Dan, två av familjens tonåriga fosterbarn, som hade smugit sig in i hennes rum. De hade varit nakna, och de hade krupit ner i hennes säng. Hon hade inte vågat skrika.
Esters hjärna var som ett enda trassel av förvirrade tankar. Hon ville bort från allt. Hon passade inte in här, och hon ville inte passa in. Alla tyckte att hon borde vara så tacksam för att hon hade fått komma till Sverige, men vad skulle hon vara tacksam för? Att hon blev mobbad i skolan för sin hudfärg? Att fosterbarnen utsatte henne för sexuella övergrepp? Att hennes adoptivmamma trodde att hon kunde hela henne, men bara gjorde henne sjukare?

Hon tittade ut mot natthimlen genom fönstret och såg den stjärna hon hade gjort till sin egen. Hon kunde prata med sin afrikanska mamma genom den där stjärnan. Hon tänkte så mycket på henne. Hon undrade om mamman saknade sin dotter, och hon undrade varför hon hade låtit adoptera bort henne.
Det hade inte mamman gjort. Adoptionen hade skett mot hennes vilja. Och hon var fast besluten att en dag få återse sin försvunna dotter.

Utsatt är en verklighetsbaserad berättelse om ett adoptivbarns famlande efter en egen identitet, om det svenska samhällets kraftiga svängningar i synen på adoptioner och om två kvinnors outtröttliga strävan efter att återförenas med varandra.