Dagens skildringar av livet i ett restaurangkök brukar ofta vara ur mästerkockarnas perspektiv: blod, svett och tårar, blanka knivar och slutgiltig seger över råvarorna. Göteborg i päls berättar en annan historia. Den om matresterna, de hala golven, fyllan och råttorna.

Med detaljskärpa och humor och med hjälp av valda delar av världslitteraturen skildrar Per Johansson en ung, intellektuell kille som jobbar extra i disken. I korta, registrerande kapitel berättar han om slitet, städölen och rökpauserna, men också om studierna, resorna ut i Europa, sökandet efter ett sammanhang och en estetik.

Per Johansson (f. 1972) är bosatt i Göteborg. Detta är hans debut.

Disken i ett restaurangkök låter kanske inte som den mest givna litterära miljön i världen. Men Per Johansson lyckas med detaljskärpa, humor och intellektuell spets skildra matställets liv från andra
sidan som man sällan sett det förut.

Ni kanske minns hur George Orwell en gång odödliggjorde restaurangköket som arbetsplats i sin bok
Nere för räkning i Paris och London, där han wallraffade i restaurang Maxims kök i Paris. Sedan dess har
köksskildringarna kommit och gått, på senare tid mest med machokockarnas perspektiv. Men Göteborg i päls är så långt ifrån den mer salongsfähiga delen av köket man kan komma. Den handlar om en ung, intellektuell kille som jobbar extra i disken i ett restaurangkök, med att sortera tallrikar så det skräller i kaklet, stående med proppar i öronen under en smutsbrun trearmad fläktvinge: ”Finns det någon New York-känsla i Göteborg, så är det här.”
I korta, registrerande kapitel berättar han om slitet, fyllan, städölen, råttorna och rökpauserna på restaurangen, men också om studierna, resorna ut i Europa, sökandet efter ett sammanhang och en estetik. Det finns gott om instick från levande och döda författare, inte minst den gamle lebemannen Leopold von Sacher-Masoch som skrev masochistklassikern Venus i päls, men de är så gömda att de knappast syns.
Detta är både en litterär lek och en coming of age-story, om lärdom och krogliv. Men bokstavligen från
andra sidan.

”Det är en intelligent och djärv bok, en imponerande debut.” Helsingborgs Dagblad

Restaurangchefen vekar drogad. Ögonlocken halvt sänkta. ”Det är långa dagar här”, säger han och sträcker fram sin väldiga näve och liksom kisar. ”Pallar du det?” Senare förstår jag att det är så ögonen ser ut när man jobbat tolv timmar och vet att det är fem kvar. Det är mitt tredje diskjobb och det liknar en kliché. Restaurangchefen visar sig vara en före detta militär. Diskutrymmet är snyggast i hela restaurangen, med fyra meter i takhöjd. En trearmad smutsbrun fläktvinge snurrar halvmetern ned från taket på lägsta hastighet. Övermålade elledningar korvar sig i mer eller mindre upplösta nystan. Finns det någon New York-känsla i Göteborg så är det här.

Per Johanssons debutroman är en egensinnig skildring av livet i de mindre glamorösa delarna av köket. Göteborg i päls hämtar inspiration från valda delar av litteraturen och restauranglivet, disken hopar sig och råttorna kalasar på resterna. Med skärpa och underskruv beskriver Per Johansson en ung man som står i en paus i livet, och försöker hitta någon mening i tillvaron och i köksrutinerna.

”… en av de originellaste svenska romandebuterna på länge.” Expressen
”Det är en märkvärdig liten bok … När det är som bäst lyckas Johansson förmedla en ambivalent livshållning någonstans mellan melankoli och masochism, en skimrande utsiktspunkt varifrån han kan betrakta våldet och ensamheten och skönheten hos staden och hos de människor som befolkar den liksom i hemlighet, här i restaurangkökens parallella värld.” Sydsvenska Dagbladet
”Göteborg i päls är ovanligt stilsäker, här talar en författare som uppenbart redan äger en egen och särpräglad röst … Trots att Per Johansson inte låter ett episkt flöde råda så växer en gripande, ibland omskakande, berättelse fram.” Sundsvalls Tidning