Detta är fjärde volymen av Per Magnus Johanssons verk om Freuds psykoanalys. Han behandlar hur psykoanalysen nådde en svensk publik och hur den förvaltades i vårt land. I denna del är det Göteborg som står i fokus. Den tid som belyses sträcker sig från slutet av andra världskriget fram till idag. Hittills har

Göteborg varit en vit fläck i detta sammanhang, men nu får vi en lika mångsidig som detaljerad kartläggning av vad som skett på psykiatrins och psykoterapins områden. I fokus står samspelet, ibland också konflikten mellan teorier och praktik. Den Göteborgsmiljö som tecknas i all sin brokiga mångfald kännetecknas inte av någon febril litterär aktivitet när det gäller skrifter och artiklar på området – även om det finns flera lysande undantag som här lyfts fram – utan snarare av det vardagliga arbetet gällande människors psykiska hälsa. Författaren följer också det öppna eller latenta motståndet mot psykodynamiska uppfattningar och kan därmed ge en skarp bild av psykiatrins och psykoterapins huvudlinjer inte bara i Göteborg, utan indirekt också i hela sverige, ja även i västvärlden under den aktuella

tide