Hösten 1906 står en nyanländ rysk flyktingfamilj på Skeppsbron i Stockholm. Det är Channah och Schlem Salman Musjkin, med två barn och ett tredje på väg, som med hjälp av den judiska kolonin installerar sig i en nybyggd lägenhet på Söders höjder. Två år senare dör Channah, något som sonen Volotke aldrig kommer att förlåta. Han överlever genom att dikta sig ett glansfullt ryskt förflutet, men tar sig samtidigt målmedvetet fram i den verkliga världen och avancerar från springsjas till kontorist. Som vuxen är han välbeställd men rotlös försäljare av bildäck i ett hektiskt förkrigseuropa, med sin förnekade bakgrund som ett trauma Glöm inte bort att jag finns är en invandrarroman och Stockholmsskildring av ett annat, främmande Stockholm bland skräddare och rabbiner. Boken är en fristående fortsättning på den kritikerrosade Skänk åt den fege en hingst (1994), där Peter Mosskin berättade om familjen Musjkins öde i Ryssland.