Rolf Johanssons författarskap var till en början fast förankrat i skånsk landsbygd, för att så småningom få en mer filosofisk inriktning. Han gav senast ut romanen Halm, 1991. Nu återkommer han med en särpräglad berättelse, placerad i sumerisk forntid, som till det yttre har sagans enkla form: I en kruka invid en mur bor en gammal siargubbe. Den unga Ningal visar sig ha förmågan att höra allt det muren viskar om tidens natur, om det förflutna och det kommande. Gubben övertalar henne att avstå det vanliga livet, att stanna i krukan bredvid honom och bli hans efterträderska. I gengäld ska hon själv inte nås av tidens gång¿
I samtalen som förs där vid muren, mellan gubben, Ningal och andra, och ytterst med Gud, växer historien till en mångskiktad begrundan över vad kärlek, död, makt och lycka är. Med sina språkligt drastiska växlingar mellan högt och lågt blir den en både komisk och tragisk skildring av människans tidlösa villkor.
Berättelsen är illustrerad av Jan-Bertil Andersson.