Detta är en bred framställning av de senaste århundradenas väldiga förändringar i Europa och världen. Utgångspunkten är de senaste årens livliga diskussioner om modernitet, upplysning och postmodernism. Där spelar idéhistoriska motiv stor roll, och här ges en väl underbyggd, delvis ny bild av den moderna idéutvecklingen.
I skuggan av framtiden belönades 1997 med Augustpriset i fackboksklassen.

Vad är det som utmärker moderniteten? Vad skiljer den moderna tiden från tidigare epoker?

  Sven-Eric Liedmans stora undersökning tar avstamp i upplysningsprojektet och följer de senaste århundradenas väldiga förändringar i Europa och världen. Hur formades vår bild av människan, av tid, kunskap, förnyelse? Liedmans unika förening av lärdom och berättarglädje gör studien till ett omvälvande äventyr, där de stora perspektiven ofta fördjupas av överraskande infallsvinklar; den moderna idéutvecklingen tecknas inte enbart utifrån politiken, vetenskapen, ekonomin och religionen, utan också genom underhållande resonemang kring exempelvis klockan och multiplikationstabellen.

  I skuggan av framtiden är en bok som saknar direkta motsvarigheter, även internationellt sett. Den belönades med Augustpriset för bästa fackbok 1997.

Sven-Eric Liedman är professor i idé- och lärdomshistoria i Göteborg. Hans bok vänder sig till en allmänhet som är trött på ytliga schabloner, men den är också tänkt som kurslitteratur vid universitet och högskolor.

"...en stor bok i ordets samtliga betydelser, en bok som förtjänar att bli läst på alla europeiska språk."

Trond Berg Eriksen, Göteborgs-Posten

"...ett mästarprov av en av Sveriges främsta idéhistoriker."

Hans Ruin, Dagens Nyheter

En stimulerande och medryckande sammanfattning av främst det västerländska tänkandets utveckling på det i vidaste mening kulturella området från antiken till idag. Sven-Eric Liedman beskriver hur uppfattningen om tiden och rummet förändrats liksom människans uppfattning om sig själv, hur bildningens och kunskapssökandets innehåll och syfte förändrats och han behandlar statens och politikens frigörelse från religionen m.m.

I skuggan av framtiden är en stimulerande och medryckande sammanfattning av - främst det västerländska - tänkandets utveckling på det i vidaste mening kulturella området från antiken och fram till idag. Den inleds med en livfull och engagerande skildring av hur uppfattningarna om tiden och rummet förvandlats under de västerländska kulturernas kända historia. Därefter beskriver författaren hur människans uppfattning om sig själv har förändrats om och om igen, hur en avgörande brytpunkt kom när man frångick tron att världen skapades fix och färdig några tusen år före Kristus och den statiska världsuppfattningen gav vika för en tro på utveckling.
Del två av boken inleds med ett referat av hur bildningens och kunskapssökandets innehåll och syfte har förändrats. Skolans utveckling och bakgrunder belyses, och det påpekas hur alla regimers ständiga förändringar av skolsystemen har tenderat att befästa de avarter de velat avhjälpa. Därefter följer en diskussion om begreppet konst, dess relativitet och reproducer-barhet och frågan om det unika. I följande kapitel behandlas statens och politikens frigörelse från religionen, människan som sin egen gud och religionernas egenliv därefter samt de religiösa sedernas återkomst i politiskt ceremoniel. Det gamla Kina och dess förhållande till Europa genom århundradena diskuteras därefter, liksom kolonialismen i främst Afrika samt koloniernas frigörelse under 1900-talets andra hälft.
Avslutningen ägnar författaren den framtid som bokens titel talar om och diskuterar liksom i förordet begreppen hård och mjuk upplysning. Till den hårda är den materiella framstegstanken kopplad. Den mjuka står för en förhoppning om växande samförstånd och samarbete i världens relationer. Denna förhoppning kan följas genom århundradena och dess mönster kastar sin skugga in i framtiden.

I skuggan av framtiden är en stimulerande och medryckande sammanfattning av - främst det västerländska - tänkandets utveckling på det i vidaste mening kulturella området från antiken och fram till idag. Den inleds med en livfull och engagerande skildring av hur uppfattningarna om tiden och rummet förvandlats under de västerländska kulturernas kända historia. Därefter beskriver författaren hur människans uppfattning om sig själv har förändrats om och om igen, hur en avgörande brytpunkt kom när man frångick tron att världen skapades fix och färdig några tusen år före Kristus och den statiska världsuppfattningen gav vika för en tro på utveckling.
Del två av boken inleds med ett referat av hur bildningens och kunskapssökandets innehåll och syfte har förändrats. Skolans utveckling och bakgrunder belyses, och det påpekas hur alla regimers ständiga förändringar av skolsystemen har tenderat att befästa de avarter de velat avhjälpa. Därefter följer en diskussion om begreppet konst, dess relativitet och reproducer-barhet och frågan om det unika.
I följande kapitel behandlas statens och politikens frigörelse från religionen, människan som sin egen gud och religionernas egenliv därefter samt de religiösa sedernas återkomst i politiskt ceremoniel. Det gamla Kina och dess förhållande till Europa genom århundradena diskuteras därefter, liksom kolonialismen i främst Afrika samt koloniernas frigörelse under 1900-talets andra hälft.
Avslutningen ägnar författaren den framtid som bokens titel talar om och diskuterar liksom i förordet begreppen "hård" och "mjuk" upplysning. Till den hårda är den materiella framstegstanken kopplad. Den mjuka står för en förhoppning om växande samförstånd och samarbete i världens relationer. Denna förhoppning kan följas genom århundradena och dess mönster kastar sin skugga in i framtiden.