"Det är märklig läsning, men efterlängtad. Ni vet den ovanliga känslan? Att ha längtat efter en bok utan att veta om det." Jack Hildén, Aftonbladet

"En av de bästa romanerna jag har läst i år!" Felicia Stenroth, Borås Tidning

"Vad Lin har, och vad som gör honom till mer än en posör med kulturellt kapital, är förmågan att visa människans mindre smickrande sidor: den patetiska, den sårbara och den triviala; ältandet och osäkerheten. Dessutom är han rolig." Emma Holm, Dagens Nyheter

Tao Lins knappt hundrasidiga kortroman Sno kläder på American Apparel i översättning av Andreas Vesterlund.

Tao Lin tillhör den så kallade alt-lit-generationen. Begreppet alt-lit myntades av bloggaren Cory Stephens 2011 som en beteckning på vad som just nu händer: en hel hord av nya författare har börjat göra sina röster hörda – inte huvudsakligen genom tryckta pappersböcker utan till stor del via den nya stora superkanalen: nätet.

Livfulla ivriga kreatörer som använder de nya medierna för att nå ut bättre. Som skapar stora delar av sin litteratur på twitter och facebook, i bloggar, på youtube, tumblr, soundcloud, instagram osv.

Och uttrycksformerna blir därefter – uttrycksformer som inte varit möjliga i det som hittills kallats litteratur.

Närmast total typografisk frihet, versaler kan man skippa helt om man vill, den gängse användningen av skiljetecken har bytts mot de nya uppfinningsrikare sätten att använda skiljetecken, stavfel är OK och verkar lika ofta vara avsiktliga och kreativa som oavsiktliga, ibland kanske enbart symptom på det uppenbara föraktet för perfektion. Meningsbyggnaden behandlas med omväxlande uppfinningsrikedom och nonchalans, meningar kan kortas ner till det minimala, påståenden kan bli optimalt trunkerade och helt detaljbefriade. Ändå går det att vara poetisk, poetisk på ett annorlunda vis genom radikalt nya metoder.

Inga ämnen är för små, inga ämnen är för stora. Fascination/frustration över lättsamma ting som katter, plastförpackningar, kändisar, godis, mat kan varvas med utbrott om tyngre saker som hotet om civilisationens undergång. "how can i somehow... use selfies... to stop climate change..." (skaldar Catalina Gallagher).

Tao Lin – som hyllas som den främste företrädaren för alt-lit-generationen – debuterade redan 2006 med diktsamlingen you are a little bit happier than i am. Sedan dess har det blivit såväl romaner och noveller som fler diktsamlingar. Hans helt korta roman (96 sidor) Shoplifting from American Apparel från 2009 som nu kommer på Bakhåll i översättning av Andreas Vesterlund och har fått den svenska titeln Sno kläder på American Apparel är kanske det mest perfekta exempel på alt-lit-litteratur – detta helt nya fenomen på litteraturhistoriens månghundraåriga himmel – som hittills har utkommit.

"Tao Lins vilsna, nedtonade, kniplsuga humor studsar ut från boksidorna och genom hans text flödar något av den laglöses energi." – San Francisco Chronicle

"Trance-skapande och på samma gång uppsluppen – en utsökt och udda roman." – The Guardian

Några smakprov ur boken, notera särskilt Tao Lins utstuderat lågmälda stil:

Smakprov 1: "De slog sig ner på en stor gräsmatta i närheten av en krokodilstaty och Sam satte ner "Ja till 4"-skylten i marken och öppnade sin MacBook. Det fanns ingen internetanslutning utan lösenord. Det var soligt och kanske 21 grader. Sam la sig på rygg. Jeffrey la sig på mage. Audrey la sig på rygg."

Smakprov 2: "Dina skor är fula", sa Audrey. "Mina skor, nej", sa Sam och tittade ner på sina skor. Audrey klev på Sams sko. "Nu är det okej", sa hon. "Jag tar den andra också." Hon klev på den andra skon. "Det känns skönt", sa Sam medan han stirrade på skorna och försökte tänka på något. Han tänkte inte på något alls egentligen, tänkte han.

Smakprov 3: "De satte sig på trottoarkanten med isteet och en dubbel espresso. Det började bli mörkt. De kunde se American Apparel i närheten. Någon på gatan misslyckades med ett trick på sin skateboard. "Du kan inte skejta", ropade Audrey. "Va", sa personen samtidigt som han skejtade iväg. Audrey ropade "Obama" efter honom. "Bra gjort", sa Sam. "Du dominerade honom totalt." "Jag har en idé eller nåt", sa Sam. "Vi borde starta riktigt långt bort och springa mot varandra och hoppa upp i luften och ge varandra en high-five." "Ja, det gör vi", sa Audrey och började resa sig. "Nej, vänta", sa Sam. "Det är bättre att bara tänka på det." Audrey sa något om att hon höll med."